– Jag är en riktig ”stadsfrasse” eller kanske man ska säga ”stadskatta” i mitt fall. Jag är född och uppvuxen i Mariehamn, säger Tinca Björke.

Hon gick i skola i Övernäs och efter nian gick hon ett år i husmodersskolan.

– Det var jättebra där. Jag kanske inte lärde mig laga mat men i stället lärde jag mig väva och respekt för hantverk. Det är synd att husmodersskolan lades ned - det finns säkert många som skulle ha stor behållning av att gå ett år där. Sedan pluggade hon till barnskötare och jobbade på dagis. Men efter att hon själv blev mamma kände hon att det var dags att göra något annat.

– Det var ett roligt jobb. Men att som mamma pyssla med samma sak både hemma och på jobbet blev inte roligt i längden.

I stället halkade hon in på administrativa arbetsuppgifter.

– Jag har också hunnit med att jobba tre år i Helsingfors vid Folkhälsans förbund.

Där hade Tinca Björke bland annat hand om Finlands lucia, Folkhälsans simskolor och andra stora insamlingar som majblomman. Hon hann även med att avlägga högsjöskepparexamen där.

Varför gjorde du det?

– Egentligen för att jag blir så in i baljan sjösjuk. Jag tänkte att om jag fick mer kunskap skulle det gå över. Det hjälpte inte alls, säger hon och skrattar.

När tre år hade gått fick Tinca Björke hemlängtan.

– När jag kom hem läste jag till merkonom med inriktning på marknadsföring på distans vid Ålands handelsläroverk och fortsatte sedan studera grafisk design, layout, fotografering, färgsättning och redigering på egen hand vid den digitala plattformen Moderskeppet. I sitt arbete som informatör i Mariehamns församling får Tinca Björke användning för sin kreativa sida och sina studier vid Moderskeppet.

Fotografering ett stort intresse

Som informatör har Tinca Björke ett väldigt omväxlande arbete.

Vad gör man som informatör?

– Mitt ansvarsområde är församlingens externa information. Jag ordnar/tillverkar olika trycksaker, annonser, inlägg i social media (Facebook & Instagram) och uppdaterar församlingens webbplats. Det är ett ganska spretigt jobb men det passar mig. Ingen dag är den andra lik. Tinca Björke gör också annat. Hon fotograferar för församlingen så att de besitter användarrättigheter för bilder som används.

– Det är väldigt roligt och omväxlande. Att jag dessutom kan få användning av min stora hobby, att fotografera, är ett extra plus.

Har du alltid fotograferat?

– Nej, jag målade en hel del akvarell tidigare. Men när min pappa gick bort gick det troll i mina penslar och jag slutade måla. I stället köpte jag mig en kamera för att få utlopp för min kreativitet. Jag får då också användning för mitt utpräglade estetiska öga. Jag vill också fortsätta att utveckla min fotografering både i studion och utomhus. Speciellt roligt tyckte Tinca Björke det var att vara kursledare för en grupp ungdomar i Jomala som gjorde en utställning ”100 bilder av Jomalaungdomar” ett projekt inom Åland 100 år.

Ynnest att bli 60 år

– Att bli äldre innebär att rynkorna blir flera och tyngdlagen gör sitt, inte jättekul men det är härligt att fylla år - alternativet är ju allt annat än bra. Det är på riktigt en ynnest att få bli äldre säger Tinca.

På fritiden drar hon vattengympapass för Ålands Motionsförbund och Ålands Hälsofrämjande, hon fotograferar, den här årstiden dock mest i studion.

– Sedan försöker jag att vara snäll och omtänksam. Hjälpa andra om det behövs. Jag kommer ibland på mig själv att jag ofta frågar om någon behöver hjälp. Både på jobbet och annars. Jag tycker att det är viktigt att kunna hjälpa en medmänniska.

Tinca Björke beskriver sig själv som en riktig ”hemmakatt”.

– Jag trivs bra hemma men jag kan också hoppa på och göra udda saker ibland.

Vad gör du om du riktigt ska koppla av?

– Då läser jag en bok, tar en promenad eller så dricker jag bubblor med vänner. Att ha två underbara barnbarn, Luna och Luca, är hon också glad och tacksam över.

– De bor i Norge men vi försöker ses så ofta det bara går. Tack och lov för Facetime.

Vad har du för planer för framtiden?

– Att leva, få vara frisk och glad. Jag är på en jättebra plats i livet just nu, resten tar vi när det kommer. Inom fotografering har jag en hel del som jag vill utveckla och pröva på men var sak har sin tid, säger Tinca Björke.