Lantmäteriverkets statistik över årets fastighetsaffärer visar att priserna på småhus i år har sjunkit med i genomsnitt två procent i Finland. På Åland har medelpriset däremot stigit med sju procent. Antalet husaffärer har rasat med 17 procent i hela landet, vilket förklaras med den ökade osäkerheten på marknaden till följd av kriget i Ukraina och hushållens minskade förtroende för sin ekonomi.
På Åland märks nedgången främst på landsbygden där det gjorts cirka tolv procent färre husaffärer. Eftersom volymerna är små kan det uppstå stora variationer mellan åren, men i Jomala syns en tydlig trend nedåt både på planerade områden och i glesbygden.
– Med statistik kan man bevisa allt, men vi ser en lägre efterfrågan på landet. Äldre hus och renoveringsobjekt är mera svårsålda än tidigare, säger Markus Fellman, vd på Fastighetskonsult.
För hus i bra skick i och nära Mariehamn finns det bra efterfrågan enligt honom, i synnerhet om det finns strand eller sjöutsikt.
Billigare i Jomala
Den åländska prisnivån har däremot stigit. För småhus på detaljplanerat område har medelpriset stigit med sju procent till 250.000 euro. För objekt i Mariehamn noteras en ökning på nio procent till i snitt 270.000. I Jomala visar statistiken att medelpriset gått ned med 32.000 till 230.000, men även här är volymen liten. Ett hus på landsbygden har i snitt sålts för 182.000 i år, sex procent mer än i fjol.
– Prisnivån på en liten marknad kan påverkas väldigt mycket av enskilda större affärer, men att det skett en uppgång i staden stämmer nog med vår uppfattning, säger Markus Fellman.
Han påpekar att krisrubrikerna som målas upp i de svenska kvällstidningarna ger en felaktig bild av fastighetsmarknaden.
– När priserna gått ned med fem procent i Stockholm så skriver man att det är stort ras, men i verkligheten har priserna före det stigit med kanske 70 procent på tre år. Totalt sett är läget fortfarande väldigt bra och utanför storstäderna har det i princip inte hänt någonting alls. Tyvärr jagar skriverierna upp folk i onödan.
Färre köper stuga
När det gäller sommarstugor har volymen återgått till normal nivå efter att affärerna har varit extra livliga under pandemin.
På Åland har det enligt Lantmäteriverket sålts 29 stugor, varav 20 med strand. Medelpriset för en stuga med strand uppges till 97.000 euro, en markant nedgång från 136.000 i fjol. Även här inverkar enstaka affärer. För stugor utan strand betalades i snitt 48.000 i år mot 43.000 i fjol, men antalet affärer halverades.
– Vi har sett en nedgång bland fritidshusen. Om det saknas bilväg är det mera svårsålt nu, exempelvis på holmar. Finns det bilväg och strand så snurrar det nog på, säger Markus Fellman.
Skogsmarken blir dyrare
Det finns tydliga regionala skillnader mellan såväl affärsvolymer som prisutveckling. I Nyland har affärerna minskat, medan prisnivån är stabil. I Österbotten har priserna på småhus gått upp liksom på Åland, medan det noteras betydande nedgångar, som mest 20 procent, i östra Finland.
De dyraste husen finns i Nyland och prisligan toppas av Grankulla med 1,1 miljoner euro, före Sibbo 643.000, Esbo 616.000 och Helsingfors på 554.000. Ett egnahemshus i Åbo kostar som jämförelse i snitt 380.000.
Medelpriset på skogsmark har gått upp med 14 procent i år och ligger nu i hela landet på 4.000 euro per hektar. Antalet affärer har minskat med 14 procent. På Åland är priset omkring tio procent högre och även här har aktiviteten sjunkit.
Priset på åkermark i Finland har i år stigit med fem procent till i medeltal 9.000 euro per hektar, men handeln har minskat med 15 procent. På Åland har det gjorts ovanligt få affärer, men till ett betydligt högre snittpris än tidigare, drygt 15.000 euro per hektar mot 12.400 förut.
