Det är en glad och lättsam stämning som präglar auditoriet i ”Lilla parlamentet” – riksdagens tillbyggnad från 2004 – i Helsingfors när Ålands självstyrelses 100-årsjubileum uppmärksammas genom ett seminarium. Riksdagens talman Anu Vehviläinen håller öppningstalet och på plats finns flera andra länders ambassadörer i Finland, tjänstemän från statsförvaltningen, några rikspolitiker, åländska lagtingsledamöter och vice lantrådet Harry Jansson (C).

Inbjudna talare är bland andra presidenten Tarja Halonen, Ålands talman Bert Häggblom (Ob), Ålands riksdagsledamot Mats Löfström och Ålandsministern Anna-Maja Henriksson (SFP).

Är orolig

Anu Vehviläinen håller sitt tal till hälften på svenska och hälften finska. Hon inleder med att berätta om sitt första minne av Åland – när hon som barn åkte färja och såg de röda klipporna.

– Solen log mot oss och jag log kanske ännu mer – vi hade kommit till Åland, säger hon.

Sedan går hon in på ett tyngre tema: Många människors oro om identitetspolitiken.

– Det är en oro jag delar. Om man studerar tidigare debatter i riksdagen om Ålands självstyrelse märker man hur ärendet debatterades som identitetspolitik mellan ålänningar och finländare. Dels talade man om att majoriteten utövade förtryck, dels om att minoriteten berövar nationen dess heder. Varken förtryck eller heder ger grogrund för kompromisser och försoning, säger hon och fortsätter:

– Om självstyrelselagen skulle ha hanterats enbart som identitetspolitik hade vi aldrig ha kunnat bygga upp goda relationer mellan riket och Åland. Att vi ändå har goda relationer är ett exempel på styrkan i den traditionella politiska processen. Man har gått in för kompromisser och har haft viljan att söka samförstånd mellan parterna.

”Levande instrument”

Anu Vehviläinen betonar att hon som talman ska avhålla sig från att ta ställning till innehållet i den nya självstyrelselagen.

– Men jag vill påminna alla om principen om att utveckla lagstiftningen till ett levande instrument. Det är viktigt att se till att lagen aldrig skapar oro eller otrygghet. Särskilt när det gäller självstyrelselagen är det viktigt att rollerna mellan riksdagen och lagtinget är så tydliga som möjligt.

Flera språk en rikedom

Presidenten Tarja Halonen håller ett tal på temat att autonomi är en levande dialog.

– Den behöver tas upp på nytt ibland, precis som man gör med andra delområden i demokratin, säger hon.

Hon fortsätter:

– Att skapa en identitet har alltid ingått i nationalstaternas historia. Det har behövts en del ansträngningar för att flera språk, eller rent allmänt flera kulturer, ska framstå som en rikedom och inte som en belastning.

Hon konstaterar att Sveriges och Finlands tvist om Åland inte var unik i ett internationellt sammanhang på den tiden.

– Ändå kan vi i efterhand säga att på det sätt tvisten löstes var speciellt på ett positivt sätt.

Hon lockar fram flera skratt när hon konstaterar:

– Ålänningarna själva var till en början, vad ska vi säga, inte särskilt entusiastiska över lösningen.

– Men över tid har den byggts upp till en fungerande och till och med föredömlig relation, och viktigast av allt – en modell som ålänningarna själva önskar, fortsätter hon.