Landskapsregeringens parlamentariska tunnelkommitté har presenterat ett första delbetänkande om en fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö.

Betänkandet bygger på kommitténs tio möten med en början i slutet av 2020. Mötena har kortfattat dryftat de tillbudsstående tunnelalternativen som har presenterats, samt tunnlar som finns i Ålands närregioner.

Företaget FS-Links, vars huvudalternativ utgår från en tunnel mellan Svinö i Lumparland och Degerby på Föglö har också hörts angående de ekonomiska och geologiska förutsättningarna för att genomföra projektet. Också kommittén föredrar samma sträckning som FS-Links, detta eftersom det alternativet innebär ett begränsat intrång på privata områden.

Tekniskt möjligt att bygga

I delbetänkandet framgår att det är en förutsättning att en avgift, eller en så kallad bompeng, tas ut för att finansiera en eventuell tunnel. Bompengen kan i ett senare skede komma att avskaffas när lånet för tunneln till fullo är återbetalat.

Fortsatt skriver man angående finansieringen att det underlag som existerar gjordes år 2015 och att siffrorna därför måste uppdateras. Man avser även applicera ett risktillägg på de översiktliga kostnaderna för att hitta den maximala beräknade kostnaden för projektet. Det är den målkostnaden som lagtinget senare behöver ta ställning till.

Kommittén konstaterar också att det rent tekniskt är fullt möjligt att bygga en tunnel. ”Det är i huvudsak en fråga hur mycket betong som går åt för att tunneln i samband med entreprenaden”, skriver kommittén som leds av infrastrukturminister Christian Wikström (Ob).

Vikten av en målkostnad

Christian Wikström själv säger till Ålandstidningen att det är viktigt att beakta det faktum att man inte har haft en dedikerad tjänsteman till sitt förfogande i arbetet – förrän i juni när Elias Nilsson tillträdde som projektingenjör på vägnätsbyrån.

– Men nu är vi med på banan igen, säger han.

Vilken enskild fråga har varit viktigast att få ett svar på så här långt i processen?

– Jag skulle nog säga att det är två stora frågor. För det första ser vi det som viktigt att i stället för att ta fram en detaljerad kostnadsbild, få till stånd en målkostnad. Det vill säga en summa som lagtinget kan omfatta – för att sedan arbeta vidare utifrån den. Den andra frågan handlar om just bompengarna, jag tror att man måste vara beredd på att det kommer att kosta att åka genom tunneln. Har man dessa saker med sig, går det absolut att bygga en tunnel.

Att välja säkerhetsstandard

Hur stor bompengen potentiellt kan bli vill dock infrastruktuministern i det här skedet inte uttala sig om.

– Det vet vi inte ännu, säger han.

Tror du personligen att det går att nå en politisk enighet i lagtinget angående kostnader och alla andra frågor som kopplas till tunnelbygget?

– Jag tror att ekonomin blir den största frågan, om vi kan visa att en tunnel lönar sig på sikt, att landskapets kostnader för trafiken minskar på sikt, då tror jag att det går att nå en enighet.

En annan viktig fråga är självklart säkerheten och enligt vilken säkerhetsstandard tunneln ska byggas – om den byggs.

– Här är det viktigt att fördjupa sig i säkerhetsstandarden i exempelvis Norge jämfört med i EU. I Norge har man en standard för en årstrafik under 4.000 fordon som som håller högre minimikrav än standarden i EU. Det finns således modeller att välja på nära håll – det är ingen mening att försöka uppfinna hjulet på nytt, säger Christian Wikström.

Moment 22

I delbetänkandet framstår finansieringen och målkostnaden som något av ett moment 22. För att kunna ta fram en tillförlitlig uppskattning över entreprenadkostnaderna behöver, enligt betänkandet, provborrningar genomföras. Men samtidigt säger infrastruktuministern att lagtinget först behöver komma överens om en målkostnad.

Hur går det ihop?

– Det går naturligtvis att ta fram en potentiell maxkostnad även utan provborrning, men det är viktigt att borra för att minska riskerna för entreprenörer.

Om du tittar ur ett personligt perspektiv på arbetet i kommittén, är du nöjd med hur arbetet har framskridit hittills?

– Jag tycker att vi har haft bra diskussioner och alla i kommittén har lärt sig massor om tunnelbyggande. Jag skulle säga att jag är nöjd hittills, ja. Men jag hade gärna, redan tidigare, haft tillgång till en tjänsteman som arbetar uteslutande med detta. Men nu är vi med på banan igen.

Kommittén ska bli klar med sitt slutbetänkande inom 2021.

– Och den tidsplanen ska vi hålla, avslutar infrastrukturministern.