President Sauli Niinistös och statsminister Sanna Marins ganska skarpt formulerade ställningstagande för ett finländskt Natomedlemskap var, i Göran Djupsunds ögon, inte överraskande alls.
– Bägge har de redan i veckotal uttryckt sig på ett sätt som bara leder en väg – mot Nato.
– Jag skulle inte lägga särskilt stor vikt vid tonen, eller formuleringen – det är en skarp och stor fråga och huvudsaken är att beskedet kom. Den ryska reaktionen förblir nog den samma oavsett hur beskedet hade formulerats.
Och vilken blir den ryska reaktionen om Finland ansöker om medlemskap?
– De kommer sannolikt att skramla lite retoriskt samt fortsätta med olika hybridpåverkanskampanjer. Att vi får se en del försök till störande hybridpåverkan är lika säkert som amen i kyrkan, det kan handla om störningsförsök på myndigheter, banker och företag. Man kommer helt klart att sända signaler om att man inte gillar det finländska agerandet.
Påverkar inte
demilitariseringen
Hur viktig tror du att solidaritetsförklaringen mellan Finland och Storbritannien på onsdagen var för presidentens och statsministerns Natobesked i går?
– Den var nog snarast en formalisering av sådant länderna redan hade diskuterat en längre tid, men visst gjorde den processen lättare. Men min bedömning är ändå att Natobeskedet har varit färdigformulerat en längre tid.
Göran Djupsund ser inte framför sig att den åländska demilitariserade statusen behöver påverkas av ett finländskt Natointräde.
– Samtliga signatärmakter från 1921 är i dag Natomedlemmar, därför tror jag inte att den behöver påverkas alls inledningsvis, kanske senare om man börjar diskutera olika tolkningar. Men jag tror alla parter vill hålla en låg profil för att inte störa processens gång.
Neutralitetsbegreppet däremot har han aldrig riktigt förstått sig på.
– Åland är trots allt en del av Finland, och om Finland som ett Natoland skulle involveras i en konflikt, direkt eller indirekt, kan knappast en del av landet stå neutralt i den konflikten.
När får vi se en officiell ansökan om Natomedlemskap från Finland och Sverige?
– På tisdag nästa vecka, men det beror på hur måna länderna är om att göra det tidskoordinerat under en och samma dörröppning. Finlands riksdag behandlar troligen frågan på måndagen, även om man rent formellt inte behöver gå via riksdagen, men det kan vara bra att visa på det starka riksdagsstödet. Min tippning blir att man också i Sverige väntar till tisdagen – det kan vara symboliskt viktigt att länderna lämnar in ansökan samtidigt.
