-Det finns en irritation. I sak är vi överens men det finns en ovilja att förstå varandra, kommenterar Folke Husell efter att han just tvingats bort från ordförandeposten i ÅTT.
MEDIA Klockan 13 i onsdags kallades ÅTT:s (Ålands tidningstryckeris) personal på Strandgatan 16 till ett offentligt personalmöte.
Styrelsens ordförande Folke Husell inledde med att meddela att han i dag avgår som ordförande men sitter kvar i styrelsen.
-Orsaken är att Ålandstidningens chefredaktör uppfattat att jag som styrelseordförande försökt påverka tidningens journalistiska innehåll och gett uttryck för en syn på det fria ordet som inte överensstämmer med Ålandstidningens, läste han innantill ur ett pressmeddelande.
-Jag vill för min del betona att jag till alla delar stött och stöder pluralism och en fri journalistik.
"Misstror fria ordet"
Inför onsdagens styrelsemöte hade chefredaktör Niklas Lampi och vd Dan-Johan Dahlblom skickat ett brev till styrelsen. Där förde de fram att Folke Husell vid flera tillfällen uttryckt en syn på det fria ordet som inte överensstämmer med Ålandstidningens, och deklarerade under onsdagens möte att de saknar förtroende för Husell som ordförande. Bland annat exemplifierade de med att Husell uttryckt att begrepp som det fria ordet och oberoende redaktioner är något som journalisterna hittade på under sextiotalets vänstervåg.
Resultatet blev att styrelsen enhälligt beslutade att Folke Husell skulle avgå som ordförande.
Folke Husell, hur kommenterar du det massiva misstroende som resten av styrelsen visat dig?
-Det är en situation som uppstått på grund av chefredaktör Lampis uppfattning om mig. Det finns inte mer att säga. Att jag avgår som ordförande är bäst för tidningen och bolaget.
Håller du med om innehållet i brevet?
-Jag är inte överens om deras språkbruk. Det är ett semantiskt problem där vi har talat förbi varandra. Jag har ett yvigt språkbruk så vi måste ha uppfattat saker olika.
Möte om artikel
Brevet föranleddes bland annat av ett möte på chefredaktörens rum där Folke Husell ville diskutera en artikel innan den publicerades i Ålandstidningen. Den gick senare i tryck den 13 september under rubriken: "Budgetförhandlingarna avgör om Ålands radio kan börja sända tv". Bland annat frågades det om det stämde att Ålands radio fört samtal om ett utvidgat samarbete med P24/Åland 24 där ett spår i samtalet skulle vara att den Nya Ålandägda kanalen skulle få komma in gratis på Ålandskanalen. Något som Ålands radios vd förnekar i texten.
Enligt Niklas Lampi och Dan-Johan Dahlblom ville Folke Husell påverka vad tidningen skrev om saken. Tidningen skulle låta bli att "vinkla negativt" och "få det att framstå som någon form av subventioner som ni gjort tidigare."
Stämmer det?
-Jag ville uttrycka en åsikt. Men tydligen uppfattades vad vi sa olika. Jag har ett yvigt språkbruk ibland.
Vilken åsikt ville du uttrycka?
-Jag tycker att det är onödigt att reta konkurrenten (läs: Nya Åland) när vi borde samarbeta mer, med samdistribution och samtryckning. Då är det bättre att stå på vänskaplig fot med varandra.
Du är storägare i P24. Påverkade det din åsikt i frågan?
-Där har jag svårt att försvara mig och förstår att det kan ifrågasättas. Men jag försäkrar att det inte var det som styrde mitt agerande.
Vem ska bestämma
Niklas Lampi och Dan-Johan Dahlblom skriver i brevet att du uttryckt att det är ägarna som via styrelsen bestämmer vad som ska stå i tidningen, och att man anställer en chefredaktör för att skriva det ägarna vill ha sagt.
-Frågan handlar om vem som ska fastslå tidningens publicistiska linje. Jag anser att det är ägarna via styrelsen och inte redaktionen. Men av tradition har ÅTT:s styrelse mycket lite inflytande över redaktionens arbete.
Förutom den publicistiska motsättningen kritiseras Folke Husell för att ha rundat företagsledningen och även styrelsen i fråga om användningen av ÅTT-huset på Strandgatan. Folke Husell föreslog tidigare att hela huset skulle hyras ut och tidningsverksamheten flyttas till tryckeriet på Vikingagränd. Något som en enhällig styrelse inte biföll utan ändrade till att delar av huset hyrs ut medan tidningen tränger ihop sig på mindre yta. Vd Dan-Johan Dahlblom gavs i uppdrag att genomföra saken.
Trots det ska Folke Husell enligt brevet ha fortsatt arbeta på en egen lösning och tagit kontakter med bland annat lantrådet bakom vd:s och styrelses rygg.
Hur tror du att känns som vd att rundas på det sättet?
-Det är naturligtvis inte roligt. Jag har själv blivit rundad som vd flera gånger. Men i det här fallet tyckte jag att det var värt att undersöka frågan lite mera. Jag påpekade i alla kontakter att det skulle krävas ett nytt styrelsebeslut för att ändra något.
Varför sitter du kvar i styrelsen efter det misstroende som resten av ledamöterna visat dig?
-Visst, att avgå är ett alternativ.
Varför vill du sitta kvar?
-Det vet jag inte om jag vill.
Styrelseledamot Sven-Harry Boman påpekade att det krävs en bolagsstämma för att ersätta en styrelseledamot. Han lät frågan om att kalla till en extra bolagsstämma bli hängande i luften.
Chefredaktör Niklas Lampi konstaterade vid personalmötet att styrelsen fattat ett korrekt beslut.
-Styrelsen har snabbt och resolut tagit till sig situationen. Man har markerat att man slår vakt om det fria ordet och den redaktionella integriteten.
Han sa att det rör sig om en samstämmig bild som vuxit fram.
-Det finns ett kommunikationsproblem som bottnar i mötet mellan två olika kulturer. Husells inställning är oförenlig med Ålandstidningens syn och även den nordiska pressfriheten.
Därför ställde han och vd ultimatum till styrelsen att de fick välja mellan dem och Folke Husell. Ett val som alltså utföll till Husells nackdel.
Enkla lösningen
Husell replikerade att han förstår att styrelsen valde att förenkla situationen genom att låta företagsledningen ta hand om det hela.
-Det finns en irritation här, en ovilja att förstå varandra. Men jag tar på mig de fel som kan ha uppkommit av att jag uttryckt mig yvigt.
Sven-Harry Boman förklarade att styrelsen fattat sitt beslut enhälligt.
-Det finns ingen debatt i styrelsen alls om det här.

Petter Lobråten