Strategiplanen, som ska gälla för åren 2025-2028, har tagits fram av Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) ledningsgrupp och godkändes av styrelsen på fredagen. Kort sagt ska planen visa i vilken riktning utvecklingen vid ÅHS ska gå, samtidigt som verksamheten anpassas till budgetramen och landskapsregeringens krav på resultatförbättringar.
Att ÅHS står inför många utmaningar de kommande åren slås fast direkt i inledningen. En av de största är bristen på specialistläkare. Flera sådana tjänster är i dag obesatta, dessutom har de flesta kliniker pensionsavgångar på kommande.
”Situationen påverkar tillgången till kvalificerad vård och väntetider, och resulterar i höga kostnader för köpta tjänster”, står det i den strategiska planen.
Kontinuitet viktig
Att minska antalet besök till den specialiserade sjukvården är ett av flera projekt som nu listas i syfte att få ned ÅHS kostnader (se faktaruta).
För samtidigt som det råder läkarbrist producerar ÅHS i dag flest specialsjukvårdsbesök per capita i hela landet – 2.700 besök inom specialsjukvården per tusen invånare. Genomsnittet för övriga Finland är 1.387 besök. Primärvården är i jämförelse underutnyttjad.
Orsakerna till det kan vara flera. En är att flera av läkarna i primärvården är under utbildning, vilket gör att kontinuiteten som kan erbjudas patienten kan bli lidande. Dessutom sköter specialistvården om kroniska sjukdomar i högre grad än på andra håll i landet.
Det är också, enligt strategiplanen, vanligt att åländska patienter vid mångsjuklighet har kontakt med flera läkare inom specialsjukvården ”för sjukdomstillstånd som skulle kunna skötas av en specialist i allmänmedicin”.
Visar riktningen
I planen föreslås att resurser ska omfördelas från den specialiserade vården till primärvården, och det understryks att den senare, när verksamheten utvecklas, behöver kunna erbjuda en bättre kontinuitet än i dag för patienter med kroniska sjukdomar.
– Det handlar om att se över arbetsfördelningen mellan den specialiserade sjukvården och primärvården – kanske inte bara så att man rakt av styr över patienter, utan att man också ser på till exempel återbesök i specialsjukvården. Ska de vara återbesök där eller kan de vara inom primärvården?, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.
Medicinska bedömningar måste ligga bakom sådana beslut, tillägger hon.
– De olika delarna som vi har i den strategiska planen byggs det mer detaljerade projekt kring. Men planen visar vägen, vilka områden vi ska jobba med.
Strategisk plan för åren 2025–2028
• Tanken är att planen ska kunna ge vägledning både till beslutsfattare och medarbetare inom ÅHS.
Fem projekt som
kan spara pengar
• Minska antalet besök på akuten – inbesparing 500.000 euro (perioden 2025-2026).
• Minska antalet polikliniska besök – inbesparing 2,0 miljoner (2026-2029.
• Optimering av operationsflöden (till exempel flytta kvällsoperationer till dagtid) – inbesparing 700.000 euro.
• Optimering av antalet vårdplatser (till exempel genom att få ner antalet 1-2 dagars besök) – inbesparing 1,7 miljoner (2026-2029).
• En effektivisering av sekreteraravdelningens verksamhet – inbesparing 660.000 euro (2025-2026).
Några fokusområden
• Byte till det nya vårdinformationssystemet är det högst prioriterade projektet.
• Säkra kompetensförsörjningen.
• Digitalisering av bland annat tjänsterna till patienterna.