Flitpengen i 2012 års budget stiger till 16 miljoner euro, eller drygt det. Det är fem miljoner mer än landskapet räknade med för ett år sedan.
- Den åländska ekonomin gick lite bättre i förhållande till den finländska än vi trodde, säger finansministern.
POLITIK Flitpengen för 2010, som tas in som en inkomst i budgeten för 2012, är en av ljuspunkterna i den åländska ekonomin just nu.
Flitpengen, eller skattegottgörelsen, är den återbetalning staten gör till Åland när ålänningarna och åländska företag betalat mer än 0,5 procent av Finlands direkta skatter.
Prognosen för ett år sedan visade att flitpengen för 2010 skulle stanna på cirka 11 miljoner euro. Färska siffror tyder nu på att den stiger till 16 miljoner euro eller lite drygt det. Det här gläder finansminister Mats Perämaa (Lib).
- Det här visar att den åländska ekonomin gick lite bättre i förhållande till den finländska än vi trodde.
Arbetslösheten sjönk
Att så är fallet beror enligt honom på att arbetslösheten på Åland sjönk kraftigt 2010, folk var i arbete och betalade skatt.
Också klumpsumman ökar jämfört med i fjol. Då var den på cirka 190 miljoner euro, förskottet för 2012 ser nu ut att bli 204 miljoner euro.
Positivt är också, påpekar Mats Perämaa, att Paf:s vinst ser ut att öka. Det utdelningsbara nettot i budgeten för 2012 blir 20 miljoner euro, dubbelt mer än för ett år sedan.
Åtgärder för 100 miljoner
När Mats Perämaa gör bokslut över sina fyra år som finansminister påpekar han att Åland fortfarande, med egna åtgärder, kan påverka sin situation - i motsats till länder i framför allt Sydeuropa som måste ta nödlån och därmed tvingas in i olika åtgärder.
- Åland har inga skulder och vi har skurit i utgifterna. Vi hade tvingats låna 100 miljoner euro om utgiftsnivån i landskapsekonomin varit densamma som i den budget som lades för 2008, säger han.
Visserligen finns bara 11 av 46 miljoner euro kvar i utjämningsfonden men enligt finansministern har landskapsregeringen därutöver vidtagit åtgärder för 100 miljoner euro.
2013 besvärligt år
Men alla problem är inte lösta.
- Flera utmaningar finns kvar. Vi påverkas av världsekonomin men ligger trots det i nivå med de prognoser vi haft för en ekonomi i balans. 2012 ser hyfsat ut.
Därefter kan molnen hopa sig igen. Finansministern höjer ett varningens finger för att tillväxten kan avta kraftigt.
- 2013 ser ut att bli ett besvärligt år. Strama tyglar krävs för en ekonomi i balans.
Han hoppas mycket på samhällsreformen som kan minska landskapets och kommunernas utgifter sammantaget.
- Reformen måste ge resultat, inte bara vara prat.

Kerstin Österman