Till en början är de inte så lätta att se. De två gråspräckliga måsungarna som går runt på marken är väl kamouflerade av markstenarna och husgrunden i samma kulör. Vid husväggen mittemot ligger en död måsunge.
Men föräldrarna kan man inte missa. De sitter på varsin våning på Sittkoffs och skriker och vaktar – och dyker ner och attackerar gående på Simonsgränd.
Det är vanligt att måsarna häckar i Mariehamns centrum. Två favoritställen är, enligt pensionerade naturvårdsintendenten Jörgen Eriksson, landskapsregeringens och ämbetshusets platta tak, där de får vara ifred för andra djur.
Han tror inte att det är någon fara för måsungarna på Simonsgränd. Förutsatt att inte någon katt får syn på dem, eller om de hamnar under en bil. Ute i det vilda hade de varit lätta byten för labbar och trutar.
Att ungarna är på marken är inget konstigt, menar Jörgen Eriksson. När de lämnar boet kan de springa, men inte flyga. Om boet är på ett tak kan de lätt ramla över kanten.
– De är färdiga redan när de kläcks, och börjar springa så fort de har torkat. Allt är nog helt i sin ordning, men det är en farlig värld de kommer till, säger han.
Om mamma och pappa mås till synes aggressiva beteende säger han så här:
– Det är bara föräldrakärlek. Inget annat.

Sandra Widing