När Godby högstadieskola skulle införa nya bedömningskriterier och ett nytt så kallat pricksystem fick man mothugg från föräldrarna.
-Föräldrarna upplevde att reglerna utgick från bestraffningar, säger skoldirektör Inger Rosenberg-Mattsson.
UTBILDNING Efter att lärarkollegiet i Godby högstadieskola hade haft så kallad samplaneringstid i våras kom tanken på att införa ett nytt ansvars- och samarbetsprojekt. Syftet var att utöka samarbetet mellan hem och skola och få en bättre kommunikation mellan de båda.
Man arbetade därför fram ett system på hur lärare på ett enklare sätt kan meddela föräldrarna hur eleverna sköter sig. Eleverna skulle få ett personligt dokument där varje "prick" skulle antecknas och skickas hem till föräldrarna för underskrift.
-Meningen var att det skulle bli enklare att kommunicera. Dagens system har brister och har inte fungerat fullt ut, säger skoldirektör Inger Rosenberg-Mattsson.
Avancerat pricksystem
Gruppen som arbetade fram planen hade också ett förlag på nytt pricksystem.
-Det är ett mer komplicerat pricksystem än det förra, säger Rosenberg-Mattsson.
Bland annat klassificerar man prickarna i olika kategorier beroende på allvarliga felen är. Att glömma material till lektionen eller att komma mindre än fem minuter försent är i den lindrigaste kategorien medan att röka och snusa är allvarligt och i den kategori som betraktas som värst.
Dessutom ville man införa en femgradig bedömningsskala i ansvar och samarbete, alltså i ordningsbetyget.
Förslaget var att lägga till vitsordet "underkänd" till dagens fyra vitsord: Berömlig, god, nöjaktig och svag.
-Det innebär att man måste frångå dagens läroplan och för att göra det måste förbundsstyrelsen för Norra Ålands högstadiedistrikt komma med en skriftlig anhållan till landskapsregeringen.
"Handlar om maktutövning"
Samma dag som förbundsstyrelsen skulle ha sammanträde och besluta ifall man skulle anhålla om att avvika från läroplanen kom en skrivelse. En grupp föräldrar hade reagerat negativt på det nya systemet.
-Man var negativ mot formuleringen och upplevde att systemet utgick från bestraffning och att skolan på något vis ansåg att alla elever var "onda", säger Inger Rosenberg-Mattsson.
I brevet står: "Till synes gällde de dokument vi fick hem samarbete, trivsel, ansvar och arbetsro, men de handlar de facto om maktutövning och disciplin. Det påminde oss obehagligt om vår egen tid i den auktoritära skolan för mer än 30 år sedan."
Vidare kan man läsa: "Vi har levt i föreställningen att förhållandet mellan lärare och elever sedan dess demokratiserats och att elevernas rätt börjat respekteras bättre. Vi trodde att pedagogiken i dag förlitade sig på beröm, uppmuntran och tillit - inte på nedvärdering och piska."
-Så som föräldrarna uppfattade det var inte alls skolans grundtanke, säger Rosenberg-Mattsson.
Gemensam lösning
Förbundsstyrelsen avslog anhållan om att frångå läroplanen på grund av olika orsaker. En av dem var skrivelsen från föräldrarna.
-Jag sa att man inte bör gå in för ett nytt system innan man har diskuterat med föräldrarna.
Att man inte pratade med föräldrarna den här gången beror på flera olyckliga omständigheter, förklarar Rosenberg-Mattsson.
-Gruppen var ivrig att få igång det nya systemet. Saker och ting går fel.
I kväll kommer skolans ledning och lärarkollegie att ha möte med föräldrarna för att försöka komma fram till en gemensam lösning.
-Jag tror inte att det finns någon schism mellan parterna. Jag tror egentligen att föräldrarna och lärarna har samma intention, alla vill ha en trevlig och bra skolmiljö och en god kommunikation, säger Inger Rosenberg-Mattsson.

Matilda Andersson