Landskapets datorer får sedan juni 2009 inte användas till besök på hemsidor som innehåller rasistiskt budskap eller porr.
LAGTINGET Frågan om porrsurfande på landskapets datorer är tillåtet blev aktuell då lagtinget i går behandlade Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.
Det var Carina Aaltonen (S) som undrade om det finns en policy som förbjuder porrsurfande. Det finns det.
- Vår policy för it-användning slår fast att våra licenser och vår utrustning inte får användas till att besöka hemsidor som innehåller rasistiska eller politiskt extrema budskap, pornografi eller som förhärligar våld, säger förvaltningschef Arne Selander.
LR antog policyn den 12 juni 2009. Undantag från den får göras om det ingår i arbetsuppgifterna att undersöka eller analysera dessa hemsidor.
Porrkanaler, nej tack!
Socialminister Katrin Sjögren (Lib) påminde i lagtinget om den policy som slår fast att landskapsanställda på tjänsteresor ska undvika hotell med porrkanaler i sitt tv-utbud.
Vice talman Gun-Mari Lindholm (Ob) uppmanade och utmanad sina lagtingskolleger att då de reser anlita en researrangör som undertecknat ECPAT-uppförandekoden mot barnsex och där personalen har anmälningsplikt om de misstänker barnsexbrott.
Hon hoppas att landskapsregeringen (LR) under 2012 sätter fokus på vikten av information om sexövergrepp mot barn och unga. Hon föreslår en övergripande kampanj för att informera och medvetandegöra både unga och allmänhet om dessa frågor.
Räcker resurserna?
Om lagtinget så beslutar blir konventionen mot barnsex gällande på Åland och av debatten i lagtinget att döma kommer den att godkännas. Carina Aaltonen (S) är orolig för att resurserna hos polis och andra myndigheter inte räcker till för att dels stävja den här brottsligheten, dels förebygga så att sexövergreppen inte sker.
- I fjol anmäldes 16 våldtäkter och fyra fall av sexuellt utnyttjande av barn på Åland, påpekade hon.
Enligt kansliminister Roger Eriksson (Lib) har vi det ändå ganska bra förspänt på Åland. Polisen har it-kunnigt folk och två specialutbildade barnutredare. Åland är rent av föregångare när det gäller den så kallade barnhusmodellen där olika myndigheter samarbetar då barn är involverade i en utredning.
Roger Eriksson passade på att efterlysa nät-etikett i skolan, alltså information till ungdomarna om vad som är bra på nätet och vad som inte är det.
Bestämma straff själv
Anders Eriksson (ÅF) anser att straffpåföljden inte är den den borde vara för den här typen av brott.
- Det vore viktigt att vi fick bestämma straffen utgående från våra åländska värderingar. Synen på dessa brott är rätt förlegad i Finland.
Det håller Johan Ehn (FS) med om.
- Med utökad självstyrelse hade vi drivit den här frågan längre.
I början av debatten i lagtinget var det bara kvinnor som tog till orda. Det fick Carina Aaltonen att be också männen stiga upp och ta avstånd från den här typen av brott.
Anders Erikssons förklaring till männens tystnad är att de ofta lite får förövarrollen och blir skuldbelagda.
Lagutskottet funderar vidare på konventionen, bland annat på hur det förebyggande arbetet ska läggas upp.

Kerstin Österman