Högstadieflickor hör till de allra mest utsatta när det gäller depression. Just nu pågår ett pilotprojekt på Åland där man försöker förebygga depressioner hos unga tjejer genom en ny metod.
HÄLSA Pilotprojektet är del av en utbildning som Seija Andersson, skolpsykolog vid GHS, Carolina Frisk, kurator vid KHS och Lisette Isaksson, kurator vid GHS för närvarande går. Metoden de håller på att lära sig heter Disa, och är baserad på kognitiv beteendeterapi.
Tanke är att nio flickor från årskurs sju i KHS ska träffas i grupp ett antal gånger fram tills i vår. Just i dag har gruppen träffats för andra gången. Någon behandling är det emellertid inte fråga om.
-Nej, Disa är en förebyggande metod. Det är ganska ovanligt med förebyggande arbete i skolan, säger Carolina Frisk.
Dålig spiral
Seija Andersson förklarar i korthet vad metoden går ut på.
-Den handlar bland annat om hur tankar påverkar våra känslor och hur negativa tankespiraler uppstår. Metoden lär flickorna påverka sitt eget handlande och sina tankar så att de mår bättre. Känslor är svåra att påverka. Det vi kan påverka är hur vi tänker och agerar.
Att metoden riktat in sig på just flickor på högstadiet beror på att det är där behoven är störst. Den fungerar på alla, men det är just bland tonårsflickor som de depressiva tankegångarna är vanligast.
-Det har visat sig att upp till 20 procent inom denna grupp har depressiva drag. Eftersom man aldrig kan veta vilka som kan drabbas jobbar man med alla, säger Seija.
De negativa tankespiraler som det är meningen att flickorna ska lära sig bryta med metoden kan handla nästan om vad som helst. Det kan rör sig om en helt vanlig händelse som gör att en, i detta fall, ung tjej börjar tvivla på sitt eget värde.
Tror ingenting
På sikt hoppas man att metoden kan användas för att förebygga depressioner hos både killar och tjejer och att den ska ingå i den vanliga undervisningen vid Ålands högstadieskolor. Gerts Friman, rektor vid KHS, säger att metoden kan vara ett bra komplement till de andra metoderna man arbetar med.
Hur vet ni att metoden fungerar?
-Vi gör en mätning i samband med pilotprojektet. De som är med i gruppen får redogöra för sitt mående i början och i slutet av projektet. Då kan vi se om metoden haft någon effekt. Vi tror ingenting, utan vi tar reda på om metoden har någon effekt och i så fall vad denna effekt består av, säger Seija.

Fredrik Rosenqvist