Vem som helst har nu möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget till ny kommunallagstiftning för Åland som är under arbete.
En arbetsgrupp med uppdrag att modernisera och uppdatera kommunallagen har lämnat in sitt betänkande till landskapsregeringen (LR). Arbetsgruppen, under ledning av rättschef Michaela Slotte, föreslår att en helt ny lag tas fram i stället för att revidera lagen i separata delar.
Avlönad borgmästare
I betänkandet föreslås möjlighet till borgmästarmodell för ledningen av kommunen. En borgmästare är vald av fullmäktige och ordförande för kommunstyrelsen. Hen behöver inte vara förtroendevald eller ens valbar i kommunalvalet, vilket innebär att hen inte måste vara bosatt i kommunen. Mandatperioden följer fullmäktiges och uppgiften är heltid.
Man föreslår också ett ramverk för att kunna anställa förtroendevalda på hel- eller deltid.
”I de flesta åländska kommuner är detta antagligen inte nödvändigt, men om någon kommun önskar ha möjligheten vore det bra att det finns ett ramverk. Ett vägande skäl som arbetsgruppen ser är att möjliggöra för personer med olika ekonomiska förutsättningar att helhjärtat ta sig an förtroendeuppdrag. Det blir ett demokratiproblem om endast vissa grupper har möjlighet att ha mer krävande förtroendeuppdrag som till exempel styrelseordförande”, står det i betänkandet.
Fullmäktige i en kommun ska enligt förslaget också själv få avgöra om fullmäktigeledamöter kan vara ledamöter i kommunstyrelsen samtidigt. Orsaken är, enligt betänkandet, att det under den första remissrundan visat sig finnas en stark delning i frågan på det kommunala fältet. Men en begränsning måste vara att fullmäktiges majoritet inte får bestå av styrelseledamöter, skriver arbetsgruppen.
Ett förslag om krav på samtycke för samtliga förtroendeuppdrag skulle öka motivationen hos de som sitter i kommunernas nämnder och andra kommunala organ, skriver man i betänkandet.
Arbetsgruppen
• Medlemmar: Rättschef Michaela Slotte (ordförande), förbundsdirektör
för Ålands kommunförbund Minna Hellström, biträdande kommundirektör i Jomala kommun Heidi Eriksson, biträdande kanslichef vid Mariehamns stad Henrik Häggblom, rättssakkunnig Rasmus Lindqvist, lagberedare Lotta Wickström, vikarierande jurist Emilia Josefsson (sekreterare) och Anton Norrback, tjänsteman på utbyte från statsrådets kansli i Helsingfors.
• Förslaget bygger till stor del på synpunkter som kommunerna lämnade in våren 2024.
• Under arbetets gång har gruppen hört företrädare för kommunerna på olika sätt.
• Betänkandet innehåller förslag på förändringar som behövs i kommunallagen.
• I ett antal frågor föreslår arbetsgruppen inga ändringar, men tar ändå med dessa utredningar i betänkandet för att vara transparent med det arbete som gjorts och för att möjliggöra fortsatta politiska diskussioner kring frågorna.
• Betänkandet finns på LR:s hemsida och sista dagen att lämna in synpunkter är den 3 april 2025.
Högre krav på ekonomin
Man föreslår krav på ekonomiplan i balans eller med överskott och där underskott ska täckas inom tre år framåt. Dessutom föreslås krav på koncernbokslut för bolag som kommunen har bestämmande inflytande över, det vill säga minst 50 procents ägande. I dagsläget berör det Finström, Jomala och Mariehamn.
Förslaget innehåller också skärpta krav på revisorerna. Behörighetskrav för revisorerna ska vara att minst en av tre ska vara auktoriserad revisor. De kommuner som har kommunala bolag ska ha samma revisor både för kommunen som för det kommunala bolaget, ”om det inte finns något särskilt skäl för att avvika från regleringen.”
Arbetsgruppen konstaterar att det behövs ett ramverk för kommunernas möjlighet att överföra uppgifter på privata aktörer, men frågan om offentlighet för kommunala bolag behöver ses på i samband med revideringen av offentlighetslagen.
Betänkandet och mer information finns på LR:s hemsida.
