Ålands fredsinstitut och Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, har fått i uppdrag av landskapsregeringen, LR, att utreda EU-medlemskapets betydelse för Åland.
Nu presenteras utredningen i en serie seminarium under titeln ”25 år i EU – åländska erfarenheter”. Under det andra seminariet som hölls under onsdagen fokuserade man på befolkningsfrågor.
De medverkade var forskningschef Jouko Kinnunen och statistikchef Kenth Häggblom från Åsub samt barn- och diskrimineringsombudsman Johanna Fogelström-Duns. Diskussionen leddes av Sia Spiliopoulou Åkermark, Fredsinstitutets direktör.
Åsubs statistik talar sitt tydliga språk – Åland har genomgått en omvälvande förändring och ökningen av inflyttade från utomnordiska länder de senaste 25 åren är markant.
– De som är här bidrar till Ålands arbetsmarknad och ekonomi väldigt kraftigt, de är arbetsmyrorna i vårt samhälle, säger Jouko Kinnunen.
– Historiskt har Åland haft arbetskraftsbrist. Utan inflyttningen skulle primärnäringarna stanna, vi är så beroende av den här inflyttningen, säger Johanna Fogelström-Duns.
Befolkningsökning kan hindras
En fara panelen ser är att coronapandemin, som slagit hårt mot den åländska arbetsmarknaden, skulle kunna få människor att lämna Åland.
I nuläget är 9,3 procent av ålänningarna arbetslösa jämfört med 3,5 procent i november förra året. Arbetslöshet brukar i regel innebära mindre inflyttning och högre utflyttning.
Dessutom bygger riksdagens höjning av klumpsumman på befolkningsantalet.
– Folk som har erfarenhet av att flytta är mer benägna att flytta igen. När Island hade sin ekonomiska kris för tolv år sedan drabbades de av enorm utflyttning, de utlandsfödda flydde. Nu får vi ett nytt ekonomiskt system som premierar hög befolkningsmängd, vid ökad utflyttning blir premien en bestraffning. Det finns risk för det, säger Jouko Kinnunen.
– Vi har en ganska stor andel inflyttade som jobbar i de branscher som drabbats hårdast av pandemin. Lyckas vi se till att de klarar en övervintring kommer det ha stor betydelse för Ålands ekonomi. Vi måste helt enkelt vara bra på att ta hand om alla här.
Förslaget: locka kvinnor
Ännu har man dock inte sett något avbräck i befolkningsutvecklingen, men det kommer vara fortsatt viktigt att folk i arbetsför ålder flyttar hit.
Johanna Fogelström-Duns vill se fler insatser för att öka Ålands attraktionskraft för familjer.
– Vi har en utmanande struktur på Åland i och med att vi har så många kommuner, de har ansvaret för integrationen men inte alltid musklerna att göra det proaktivt och visionärt. Där tycker jag LR borde ta hem frågan och göra något mer av det, säger hon.
Panelen lyfter också det faktum att fler kvinnor flyttar från Åland, och att det borde göras satsningar för att locka hit den målgruppen.
– Framgångsrika samhällen har alltid ett överskott på kvinnor, att vi har ett underskott är oroande. De som kommer till Åland för studier är till 75 procent män, vi har utbildningar som drar dem. Där borde vi söka större balans, vi borde försöka få hit fler yngre kvinnor för att studera.
