Flera av de ledande tjänstemännen i Jomala har i dag det som kallas helhetslön, vilket betyder att alla tillägg är inräknade i lönen. De får inte heller som övriga anställda automatiskt ta del av de allmänna lönejusteringar som tillämpas i AKTA (det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn). I stället har helhetslönerna utvärderats årligen.

Inför kommunstyrelsens möte på torsdag föreslår kommundirektör Christian Dreyer löneförhöjningar som berör fyra nuvarande tjänster.

Den största höjningen föreslås för ekonomichefens och personalchefens löner. Ger kommunstyrelsen grönt ljus höjs summan i deras lönekuvert nämligen från 5.140 till 6.000 euro månaden. Miljö- och byggnadsinspektörens lön föreslås höjas från 5.315 euro till 5.500 och biträdande kommundirektörens lön från 4.850 till 5.000 euro.

De chefer som nämnts ovan samt tekniska chefen (som kvarstår på en helhetslön om 5.500 euro) ska enligt förslaget också automatiskt, som arbetsgivarrepresentanter, få börja ta del av de årliga justeringarna enligt AKTA.

Det föreslås ytterligare att fullmäktige årligen ska kunna vika medel till en pott som kommundirektören sedan kan fördela till ledningsgruppen som erfarenhetstillägg eller för att belöna individuella goda prestationer. Däremot ska fortsättningsvis ingen övertidsersättning betalas ut till personerna med helhetslön.

Jämfört med andra

Av beredningen till styrelsen framgår att vissa av lönerna i Jomala halkat efter jämfört med hur det ser ut i flera av de andra stora kommunerna och kommunalförbunden. Både Finströms och Saltviks samt Kommunernas socialtjänsts (KST) ekonomichefer har till exempel flera hundra euro högre lön i månaden än Jomalas dito. Samtidigt växer Jomalas verksamhet, och chefernas ansvarsområden blir allt mer komplexa vilket ställer ökade krav på kompetens.

Det här kan enligt kommundirektören leda till att Jomala på sikt får svårare att rekrytera och behålla kompetent personal:

”Detta kan tyckas vara stora höjningar men i praktiken är det med största sannolikhet den lönen kommunen kommer att behöva erbjuda om nuvarande tjänsteinnehavare söker sig till andra arbetsgivare och ska ersättas med nyrekrytering”, står det i beredningen.

Christian Dreyer berättar i ett mejl till Ålandstidningen att kommunen främst konkurrerar om arbetstagare med den övriga offentliga sektorn – landskapsregeringen, kommuner och kommunalförbund – men även till viss del med den privata.

– Förslaget ska ses i det ljuset, att kommunen behöver säkra tillgång till kompetent personal på nyckelposter, skriver han till Ålandstidningen.

”Tydliga spelregler”

Kring löneförhöjningar uppstår ofta en offentlig diskussion, inte minst när de går till chefer som jämfört med många andra redan har en hög lön.

Men Christian Dreyer ser det som naturligt att utgångslönen för vissa tjänster är högre än för andra:

– Det jag föreslår nu är inte att cheferna ska få vara del av två olika system, utan att en konkurrenskraftig lönenivå sätts som utgångspunkt och att de därefter får motsvarande löneutveckling som övriga anställda. Allt blir tydligt och transparent, och både politiker och tjänstemän får tydliga spelregler att förhålla sig till.

Lönen för den nyinrättade tjänsten som barnomsorgschef föreslås bli 5.600 euro i månaden. Tjänsten ska nu tillsättas och den sökande som förs fram som mest lämplig inför kommunstyrelsen är Andrea Björnhuvud.

Hon jobbar i dag som områdeschef för funktionsservicen inom Kommunernas socialtjänst och har tidigare varit socialchef i Eckerö.

Även det förslaget behandlas vid styrelsens sammanträde på torsdag.

Kommundirektören hör till gruppen med helhetslön, men hans lön regleras i sin helhet av styrelsen och berörs inte i det här ärendet.