Ålandstidningen berättade redan för ett år sedan att Försvarsmakten på nära håll följer de flera havsbaserade vindkraftsprojekt som planeras på Åland. Alla vindkraftsprojekt i Finland går via Försvarsmakten för utlåtande och Försvarsmakten kan ensidigt stoppa ett projekt om man gör bedömningen att det kan påverka territorialövervakningen av Finland.
På Åland har Försvarsmakten tidigare inte lämnat utlåtanden om vindkraftsprojekt på samma sätt som i övriga Finland – åtminstone inte förrän de storskaliga havsbaserade vindkraftsprojekten började planeras för lite mer än ett år sedan. Nu har man emellertid avgett sammanlagt tolv utlåtanden, varav positivt utlåtande givits till sex projekt och sammanlagt 639 vindkraftverk, och negativt utlåtande givits till sex projekt och sammanlagt 334 vindkraftverk. På grund av försvarets intressen och företagshemlighetsplikt avslöjar man inte vilka företag och områden man givit utlåtande om, men Ålandstidningen har tidigare berättat att Ålands södra havsområden är utmanande för Försvarsmaktens regionala kontroll.
Positivt till norra
När Försvarsmakten får in en begäran om utlåtande från en vindkraftsprojektör begär man in separata utlåtanden från flygvapnet, marinen och det logistikregemente som ansvarar för regionen. Om projektet har konsekvenser för luftövervakningen gör även Teknologiska forskningscentralen VTT en separat beräkning av projektets skadliga effekter. Om projektet får ett positivt utlåtande av Försvarsmakten beviljas tillstånd för havsbottenforskning. Både Ilmatar och OX2 har som bekant under året fått tillstånd för havsbottenforskning i de norra havsområdena, men i de södra verkar Försvarsmakten alltså ha satt stopp.
OX2:s Anders Wiklund bekräftar också den saken.
– Den information du fått från Försvarsmakten rör till stor del de södra havsområdena. Försvarsmakten har varit positiv till de norra områdena, men de södra är tuffare. Där för vi fortsättningsvis en dialog och jobbar för att hitta lösningar.
En förhandling
Anders Wiklund kan och vill inte gå in på vad Försvarsmakten närmare sagt, han svarar inte heller specifikt på om det är något enskilt projekt eller specifikt område som stoppats.
– Stora delar av det som Försvarsmakten säger att man gett negativa utlåtanden kring rör de södra områdena, men det betyder inte att allt går att göra i de norra områdena.
Han tar ett påhittat exempel där en projektör sökt tillstånd för 370 vindkraftverk utanför Vasa.
– Då kanske Försvarsmakten stoppar 40 vindkraftverk för att de geografisk befinner sig i ett övningsområde eller i ett område i vilket det finns minor och godkänner resten. Det finns väldigt många bitar, men precis som tidigare är det svårare att få till det söder om Åland och i Finska viken, och lättare norr om Åland.
Exakt hur fördelningen av de 334 vindkraftverk som stoppats ser ut är alltså svår att kartlägga, men Anna Häger, regionchef på Ilmatar, bekräftar att Ilmatar för sin del fått grönt ljus för de områden man är intresserade av norr om Åland.
– Det enda är att vi i samråd med Försvarsmakten tog bort det nordöstra hörnet i det område som vi benämner som Stormskär. Det gjordes eftersom området används som övningsområde.
Vad gäller de södra områdena kan hon inte uttala sig.
– Vi har inte gjort några anspråk på de södra området eftersom vi redan när vi började visste att Försvarsmakten har en del synpunkter. Så att de säger nej kommer inte som någon överraskning.
Inte till salu
Enligt vad Ålandstidningen förstått har vindkraftsprojektörer tidigare kunnat ersätta Försvarsmakten ekonomiskt eller med övervakningsutrustning för att få grönt ljus för ett projekt, genom vilket Försvarsmakten då kunnat investera i till exempel ny och bättre signalspaningsutrustning. Men det tillbakavisas av Försvarsmakten.
– Försvarsmakten för aktivt diskussioner med vindkraftsbolag för att möjliggöra vindkraftsprojekt, till exempel genom att flytta projekt eller genom att ändra vindkraftverkens höjder. Tyvärr tillåter inte alla projekt flytt eller höjdjustering. I utvecklingen av den territoriella övervakningen kan Försvarsmakten inte ta emot pengar eller till exempel övervakningsutrustning från privata aktörer. All finansiering kommer i form av budgetfinansiering från finska staten, skriver man i ett mejl.
Även Anders Wiklund dementerar saken.
– Det Försvarsmakten säger stämmer. Det finns lagstiftning på plats som reglerar det där.
Samtidigt konstaterar han att lagstiftningen kring just havsbaserad vindkraft är under ständig översyn i både Finland och på Åland.
– Det är så det ser ut i dag, men det behöver inte betyda att det alltid kommer att vara så. Utan att säga något mer om den saken.
Tror du att ni kan få till en lösning i de södra havsområdena?
– Det är tufft att få till men vår dialog med Försvarsmakten fortsätter och på sikt tror vi att det går att få till en lösning.
Som Ålandstidningen tidigare berättat följer Försvarsmakten också noggrant med det material som samlas in av vindkraftsbolagen, och man har under hela processen möjlighet att ändra sig helt utan motivering. De utlåtanden som Försvarsmakten ger gäller annars för fem år åt gången och vid negativt utlåtande har projektören möjlighet till ett så kallat minimiprojektförfarande, där man alltså försöker hitta lösningar genom att modifiera projektet.
