För fjärde året i rad tillåts skyddsjakt på skarv.
Fällt byte måste tillvaratas som föda, enligt jaktlagen. Men se upp för njurar och lever. De innehåller för mycket tungmetaller.
JAKT Skyddsjakt på storskarv och mellanskarv är tillåten fram till den 31 januari 2012.
Landskapsregeringen har fastställt samma riktlinjer som i fjol för årets skyddsjakt. Jakttillstånd beviljas under under vissa förutsättningar och syftet med jakten ska vara att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog. Det ska inte heller finnas någon annan lämplig lösning på problemet än jakt.
Under den åländska skyddsjakten 2008, 2009 och 2010 fälldes 60, 604 respektive 348 skarvar.
-Yrkesfiskarna har varit nöjda. Skyddsjakten har haft den önskade skrämseleffekten, säger jaktförvaltare Marcus Nordberg.
Både i Sverige och Finland tycks dessutom den kraftiga populationsökningen nu ha stagnerat.
Bra matfågel
Eftersom skarven är en ätbar fågel ska den tillvaratas och användas, påpekar landskapsregeringen.
Man ska däremot låta bli att förtära skarvens njurar och lever, eftersom provtagning visat på höga värden av tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver i de organen.
I köttet är tungmetallhalterna så låga att köttet kan konsumeras i måttliga mängder, enligt livssäkerhetsverket Evira.
-Allt vilt som är människoföda måste tas tillvara. Skarv är ett ätligt vilt, jakten ska inte bara vara en pestkontroll. Det är en riktigt bra matfågel, säger Marcus Nordberg

Anna Jakobsson