Hur kom det sig att du åkte till FN:s världshavskonferens?

– Det kom en förfrågan från Miljöministeriet i Finland till Finlands Natur och Miljö om de hade någon som representant som skulle kunna vara en del av den finska delegationen.

Vad är dina intryck efter konferensen?

– Jag var lite nervös före vi skulle åka dit. Men på plats var det otroligt lärorikt. Jag lärde mig massor och det finns väldigt många nya samarbeten efter konferensen. Det finns många möjliga samarbeten bland annat mellan önationer runt om i världen.

Finlands delegation lade fram tio åtaganden för att förbättra Östersjöns tillstånd, hur togs de emot och vad handlade de om?

– Världshavskonferensen handlade ganska mycket om de tio frågorna och de togs upp vid flera tillfällen. Från finländskt håll finns det ett stort intresse av att vara världsledande inom dessa frågor. Men när jag var där fokuserade jag mycket på ett nordiskt, finländskt och åländskt perspektiv i frågorna som diskuterades. Både i plenum och under andra programpunkter försökte jag se vad vi kan ta med oss från önationer i världen som har arbetat med frågorna under en längre tid. Sen låg fokuset även på vad vi kan lära oss av utvecklingsländer och vad de kan lära sig från oss.

Hur går tankarna efter konferensen?

Jag har varit mycket väl medveten om hur situationen ser ut i världen. Tidigare har jag inte varit så hoppfull, det är så mycket som händer med krig och tunga saker Men nu märkte jag att det finns mycket hopp fortfarande och en otroligt stor vilja att försöka vända allt till någonting bättre genom världshaven.

Hur uppmärksammades Ålands hav och Östersjön?

– Östersjön kan man säga att är ett av ”nyckelhaven” när det gäller klimatförändringarna och uppvärmning av marina ekosystem. Här uppe i Norden värmer klimatförändringarna upp haven fyra gånger snabbare än kring Ekvatorn. Därför har vi stora möjligheter att fungera som en form av pilothav för resten av världen, för att se hur olika tekniker fungerar och hur ekosystemet påverkas av olika åtgärder.

Var det någon annan fråga som kändes extra viktig under konferensen?

– Frågan om djuphavsgruvdrift diskuterades mycket. Det är en väldigt riskabel aktivitet. Djuphavsgruvdrift stör sediment, dödar våra havsbottnar och påverkar kiselalgernas förökning. Kiselalgerna står för 50 procent av all världens syreproduktion. Det här är en brinnande fråga.

Vad är din personliga relation till biologisk mångfald och havet?

– Jag är uppvuxen i Nykarleby. Mina föräldrar brukade säga att jag var mer i vattnet än på land under somrarna. Jag har alltid varit förtjust i vatten. Jag har hållit på med fridykning och vindsurfning. Nu jobbar jag med makroalger och biodiversitetsfrågor. De har alltid varit viktiga för mig sedan jag började sätta mig in mer i ämnet för tiotals år sedan.