EU:s regelverk är det största hotet mot det åländska lantbruket. Men just nu går det bra för näringen. Konjunkturen är god.
Samtidigt varnar FN för stigande matpriser och matbrist i världen.
Det sade landskapsregeringen i torsdags när de diskuterade sin jordbrukspolitik.
LANTBRUK De viktigaste frågorna kring åländsk jordbrukspolitik har redan presenterats i regeringens landsbygdsutvecklingsprogram 2007-1013. Men i torsdags förmiddag berättade regeringen om den senaste utvecklingen inom området.
-Det är viktigt att vi fortsätter hitta lösningar som är hållbara för vår framtid och vår miljö, säger lantråd Viveka Eriksson.
Matbrist
Matpriserna ökar rekordsnabbt i världen. I Asien har priset på ris ökat från 460 till över 1000 dollar per ton sedan början av mars. I utvecklade länder krymper det människors marginaler och väcker oro för inflation.
-100 miljoner individer runt om i världen har inte längre råd att köpa mat, sade chefen för FN:s World Food Programme, Josette Sheeran, vid ett stort krismöte i London i veckan.
Så hur ser framtiden ut för det åländska lantbruket?
-Efter Eu-inträdet 1993 var läget katastrofalt för de åländska bönderna. Nu finns istället en stark framtidstro, säger näringsminister Jan-Erik Mattsson. Det kan man bland annat se på investeringstakten. Den är hög.
-Men det är viktigt att vi även i framtiden har tillgång till egna råvaror. Att vi kan klara av svackor och att vårt lantbruk är miljöanpassat, tillägger han.
Han hoppas att spannmålsodling ska ersätta den utdöende sockerbetsodlingen.
Nya tider
Landskapsagronom Sölve Högman tycker att intressanta saker händer inom lantbruket i dag, både lokalt och globalt.
-Folk investerar i råvarubörsen igen och marknaden i Asien växer lavinartat. Exempelvis i Kina planerar man att införa ett mjölkprogram i de skolorna. Det skulle innebära en stor ökad efterfrågan på mjölk i hela världen. Vi står inför både hot och möjligheter, men det är tydligt att en stillastående marknad plötsligt har blivit rörlig igen.
Han tror att priserna kommer att stiga, men även variera.
-Vi står inför en helt ny situation. Länge har man sagt att bönderna bara kan påverka sin inkomst med hjälp av bidrag. Det stämmer inte längre.
-Med bra livsmedel, bra kvalité och stor volym har många i dag möjligheter att öka sina vinster.
Högman tycker det är viktigt att det finns god tillgång på konkurrenskraftiga råvaror på Åland.
-Det är både dyrt att köra hit och att köra bort skrymmande produkter, säger han.
Följer med trender
Landskapsregeringen har analyserat den åländska lantbruksnäringen(se faktaruta). Och funnit att det största hotet är EU:s regelverk och möjliga strukturomvandlingar. Jordbrukspolitiken kan komma att utvecklas i framtiden så att den inte passar det åländska jordbruket.
- Våra medelstora jordbruk är mycket små i jämförelse med jordbruk i vår omgivning, säger Sölve Högman. Dessutom varierar tillgången på produkter kraftigt under året.
Jan-Erik Mattsson lyfter fram de minskade jordbruksstöden som ett eventuellt hot.
-Därför är det viktigt att vi renodlar vårt lantbruk och utvecklar det hela tiden enligt tidens trender, säger han.
-Även internationaliseringen av handeln är ett problem, säger Högman. Multinationella bolag köper in sig i livsmedelsbranschen. De är inte så intresserade av lokalproducerat, utan tänker mer på pris och volym.
En ekologisk framtid
Trots hot och svagheter inom det åländska lantbruket har landskapsregeringen i sin analys även funnit flera styrkor och möjligheter.
-Konjunkturen är god och konsumenterna har blivit mer medvetna, säger miljöminister Katrin Sjögren.
Hon vill rent miljömässigt följa slogan: "Tänk globalt, handla lokalt".
-Jag tror starkt på närproducerat, säger hon. Vi kan konkurrera med kvalité istället för kvantitet. Dessutom har vi många specialprodukter som jag tror kommer få stor genomslagskraft. Så som tryffel, sparris, äpple och vår egen mjölk.
- Och ekologiska produkter har en stor framtid. Det visar alla undersökningar, säger hon och lyfter fram konsumentens makt.
-Det är vi som privatpersoner som kan ändra marknaden.
Viveka Eriksson ser den ändrade synen på lantbruket i dag som en stor styrka.
-Jordbruk i dag fungerar som vilket annat företag som helst. Det är någonting nytt, säger hon. Det ökar möjligheterna och investeringarna.
Öka effektiviteten
Hot, styrkor, svagheter och möjligheter. Det landskapsregeringen gör för att bevara och utveckla lantbruksnäringen är att satsa på ökad konkurrenskraft.
-Även om det ser bra ut nu måste man vara produktiv och effektiv i alla led för att behålla konkurrenskraften. Därför går landskapsregeringen in med stora resurser till lantbruket och livsmedelsindustrin, säger Sölve Högman.
Genomförandet av programmet Leader är en annan åtgärd. Leader är en landsbygdsutvecklingsmodell, som innebär att de lokala initiativen får större betydelse.
Ytterligare förbättringsåtgärder handlar om rådgivning, utbildning, försöksverksamhet, samordning av stödadministrationen, avbytarservice, ekologisk produktion och skördeskadeersättning.
-Det här är det vi gör för lantbruket på Åland i dag, säger Sölve Högman. Programmet gäller för perioden 2007-2013. Därefter måste vi titta över situationen igen. Förändringar pågår hela tiden och allt beror på vad som händer i framtiden.

Ålandstidningen