20 år har passerat sedan Jenna Sundström fick ett godnatt-sms av killen hon hade spanat in på bussen till skolan. Han var nyinflyttad i kommunen och hon var redan från första stund nyfiken på vem han var.

Jenna, då 14 år ung, hade hängt med sina kompisar på fritidslokalen Vinden på Valborg i Lemland den kvällen som det första sms:et kom.

– Han hade fått mitt nummer av en kompis, och skickade godnatt. Inget mer än det. Jag minns att jag hade spärr på mobilen, så där som man hade hela tiden på den tiden, och kunde inte skriva något tillbaka. Så nästa dag skickade jag ett godnatt-sms tillbaka från min mammas telefon. Det var den 3 december 2003.

Tre dagar senare utbytte de en nervös första kyss utanför Söderby Café – och sedan den dagen har de gått hand i hand genom livet.

Ger varandra rum att vara

I dag har paret tre barn tillsammans och ett nybyggt hus i Lemland. De firar även snart 20 år som förlovade.

– Vi förlovade oss faktiskt efter bara fyra månader tillsammans. Det var vid biblioteket i Mariehamn som Johannes frågade om jag ville förlova mig med honom. Han hade inte några ringar med sig då, men köpte varsin åt oss för sitt studiestöd. Mamma var kanske inte jätteimponerad över tanken på en förlovning, men i dag säger hon att hon ser mycket av sitt eget förhållande i oss. Mamma och pappa blev också tillsammans som tonåringar, berättar Jenna.

Men några bröllopsplaner är inte satta i rullning ännu, trots att paret haft många år på sig att planera den stora dagen.

– Först tänkte jag att det skulle vara roligt att gifta oss när vi firade 10 år, sen sköt vi fram det till 20 år. Och nu vet jag inte riktigt vad vi väntar på.

– Det är väl det vi har kvar, säger Johannes.

När det kommer till att dela vardagen med varandra är båda hjärtevärmande överens om att de har hittat sitt knep för att ge varandra vad de behöver.

– Jag är lite mer introvert och behöver få vara för mig själv, medan Johannes gärna spenderar kvällarna med att åka runt på kaffe till vänner och sitta och prata och umgås. Och han låter mig bli kvar hemma för att han vet att jag behöver det, och jag låter honom åka iväg för det är vad han behöver, säger Jenna.

– Vi kan varandra väldigt bra och vet vad den andra tänker och tycker. Det underlättar ju mycket, säger Johannes.

Vad är hemligheten bakom att växa upp tillsammans och hålla ihop?

– Vi har nog inte något hemligt recept för att lyckas hålla ihop. Vi är rätt usla på att gå på dejter, det är något jag faktiskt hoppas att vi blir bättre på. Men vi var tillsammans så länge innan barnen så vi hann göra så mycket då. Nu är det barnens tid ett tag, och sedan gissar jag att vi kommer ha massor med tid att bara vara vi igen, säger Jenna.

– Vi är överens om det mesta. I alla fall de stora sakerna i livet som huset och sådant. Och det vi inte är överens om gör vi inte så stor grej av heller, fortsätter Johannes.

Jenna nickar instämmande.

– Precis, vi låter saker som kanske gör en irriterad men som inte är så viktiga gå förbi.

Parets mellersta dotter My har dock en annan egen teori om hur mamma och pappa har hållit ihop så länge.

– De passar bra ihop, fast de är väldigt olika. Men de tycker nog om varandra. De är ”meant to be” helt enkelt.

Även Kasper är rätt säker på att mamma gillar pappa, men han väntar ivrigt på att det ska ordnas en fest.

– Jag tycker att de ska gifta sig med varandra nu så vi får gå på ett stort kalas, säger han bestämt.

Brukar ni fira alla hjärtans dag?

– Jenna brukar alltid hitta på något litet för barnen, och ibland mig, på sådana speciella dagar, säger Johannes.

Innan han hinner fortsätta flikar My kvickt in:

– Och pappa brukar komma hem med blommor och choklad åt mamma, och då gråter hon alltid.

Jenna skrattar hjärtligt.

– Ja, på senare år har det faktiskt börjat komma blommor nu som då. Det är ju roligt! Vi har inte firat årsdagar egentligen. Förutom när vi hade varit tillsammans i ett halvår, då tog Johannes hjälp av sin mamma och lagade wienerschnitzel med pommes och serverade cola till.

Johannes skrattar till och ser på sin sambo med stora ögon.

– Du minns nog allt du!