Mariehamns stad uppmärksammade för två år sedan biträdande justitiekanslern (JK) på Ålands förvaltningsdomstols (ÅFD) långa handläggningstider. Staden pekade på att ärenden som rör planeringsfrågor är de som har längst handläggningstid, och att det inte är ovanligt att det kan dröja upp till fyra år från att ett besvär lämnas in till det att domstolen ger sitt beslut.
Efter att ha utrett saken uppmärksammade JK i fjol domstolen på att den är skyldig att se till att miljö- och planläggningsärenden behandlas ”utan ogrundat dröjsmål”.
Utredningen visade å ena sidan att ÅFD hade vidtagit åtgärder för att korta behandlingstiderna och i mån av möjlighet försökt åtgärda sin resursbrist. Å andra sidan är en trängande arbetssituation inte ett giltigt skäl till att handläggningen drar ut på tiden – domstolen måste helt enkelt sträva efter att se till att behövliga resurser finns, meddelade JK.
Så påverkas staden
Stadsdirektör Arne Selanders bedömning är att situationen beträffade handläggningstiderna nu har förbättrats något, men att den fortfarande inte är acceptabel.
– Det är särskilt anmärkningsvärt att mål som gäller delgeneralplanen för centrum ännu inte är avgjorda. Det får konsekvenser för många aktörer i vår stad, säger han.
Besvär till ÅFD
• Den som är missnöjd över ett myndighetsbeslut kan lämna in ett så kallat besvär till Ålands förvaltningsdomstol (ÅFD). Domstolen behandlar också rättsfall mellan myndigheter.
• ÅFD:s beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
• Besvär över LR-beslut ska däremot lämnas direkt till Högsta förvaltningsdomstolen.
Jomala pekar på att det i dag, genom besvär, är möjligt att på ganska lösa grunder halta planläggningsprojekt i fyra år och sedan hoppas att planerna fortsätter på annat håll – att det alltså finns en risk att besvärsrätten missbrukas.
– Absolut, jag håller med. Jag tror att de som använder det här verktyget är ganska medvetna om att man vinner tid på det här sättet. Skulle domstolen vara mer selektiv i sin prövning, och prioritera sådana ärenden som antingen är enkla eller där det rör sig om okynnesbesvär, tror jag man skulle kunna undvika att ett besvär som i substans är ganska ytligt inte förhindrar en fortsatt process.
Mer byggrätt
Möjligheten att besvära sig är en viktig demokratisk rätt, understryker Arne Selander. Hans kritik gäller snarare domstolens prioritering som han anser öppnar upp för att systemet kan missbrukas just genom det han kallar okynnesbesvär. Han har också fått uppgifter om att domstolar i övriga Finland avgör de enklare ärendena snabbare än vad som sker på Åland.
– Det som stör mig är att domstolen inte gör någon skillnad på vad det är för fråga i de här ärendena som man egentligen besvärar sig över. Här drar man alla över en kam och tar ärendena i tur och ordning.
För stadens del är speciellt besluten som rör stadens centrum viktiga eftersom de påverkar många människor. Arne Selander nämner även andra aktörer som på olika sätt drabbas av de utdragna väntetiderna – näringsidkare, fastighetsägare och byggbolagen som i dag skriker efter jobb.
– Det finns ganska mycket mer byggrätt i förslagen till delgeneralplan som ligger i domstolarna. Det blir som en våt filt över hela marknaden.
Samtidigt måste ju domstolen prioritera vissa sorters ärenden, som barnskyddsfrågor?
– Det har jag full respekt för. Men det är skillnad på vissa planläggningsärenden och andra planläggningsärenden. Framför allt okynnesbesvären borde prioriteras med förtur.
