Sedan bly försvunnit ur fyrverkerierna har de farliga utsläppen minskat.
Det säger branschfolket.
-Man kan hävda att det är onödigt med fyrverkerier. Men är det nödvändigt att köra bil? säger Greger Lundqvist vid Plast- och kemiföretagen.
INNEHÅLL FYRVERKERIER Det finns ingen innehållsförteckning på fyrverkeripjäserna. En orsak sägs vara att tillverkarna vill hålla recepten hemliga. Men följande ämnen är vanliga ingredienser.Metaller: • Aluminium ger vita och silverfärgade, blinkande effekter. • Antinom brinner med starkt lysande låga. • Barium ger gröna effekter. • Bly ger sprakeffekter. Kan förekomma i fyrverkeripjäser för professionellt bruk. Konsumentfyrverkerier är så gott som blyfria. • Järn förstärker gnistbildningen. • Kalium färgar lågor violetta. • Magnesium ger vita blinkande effekter. • Natrium ger gul färg. • Strontium ger röd färg. • Titan förstärker gnistbildningen. • Vismut har ersatt bly för att få sprakande effekter. Icke-metaller: • Svavel är en beståndsdel i krut. • Kol (träkol) är en beståndsdel i krut. • Klor i form av klorater och perkolater tillför syre till förbränningen. Klor förstärker även emissionen av färgat ljus.Källa: ”Fyrverkerier och miljön” utgiven av Plast- och kemiföretagen december 2008
SÅ SÄGER UTREDNINGARNA Miljöpåverkan, ja. Men en liten sådan om man jämför med andra utsläppskällor. Det visar några rapporter: • ”Ja till fyrverkerier – men med färre skador”, svensk statlig utredning från 1999, drar slutsatsen att fyrverkerier inte har någon signifikant påverkan på miljön, om man bortser från blyet. • ”Spridning av tungmetaller från fyrverkerier, effekter på miljön” av Marika Rylander vid Lunds universitet konstaterar att fyrverkerier visserligen släpper ut stora mängder metaller, men att utsläppen är relativt små i jämförelse med utsläppen från andra källor. Rylander baserar sin rapport bland annat på två mätningar som Stockholms luft- och bulleranalys gjorde under Vattenfestivalen 1997 samt under millennieskiftet. Så här sammanfattas analysen av fyrverkerierna 1997: ”Vattenfestivalens fyrverkerier utgör en betydande (punkt)källa till utsläpp av metaller i staden. Fyrverkeriernas tillskott till det normala nedfallet är dock försumbart, sett på årsbasis.”
MILJÖ Intresset för nyårsraketer är stort. Johan Holländer, innehavare av JoHo Pyro, är den som säljer flest pjäser till privatpersoner kring nyår.
Han räknar med att sälja brutto cirka 5.000 kilo fyrverkerier till nyår. I explosiv vikt betyder det att vi skjuter upp 450-500 kilo i luften.
Fyrverkeripjäserna tillverkas i Kina. Och i Kina är inte den giftiga tungmetallen bly förbjuden. Men Holländer försäkrar att de fyrverkerier han importerar, Royal Party, inte innehåller bly. Däremot kan de innehålla spår av bly, precis som choklad kan innehålla spår av nötter.
-Det finns ingen anledning att dölja något eller ljuga om sådant, säger han.
Johan Holländer är själv delägare i Royal Party i Finland och har därför besökt fabrikerna i Kina för att kontrollera allt från arbetsvillkor till tillverkning.
-Vi får vara med i hela kedjan. Det är bra att man vet vad man får.
Har skett utveckling
I de rapporter som Ålandstidningen tagit del av är det främst bly som är den stora miljöboven i fyrverkerier. Men bly är förbjudet i fyrverkeritillverkning i Europa och de flesta som importerar från Asien kräver blyfria produkter.
Därför är miljöpåverkan inte stor, menar Johan Holländer.
-Jag är ju lite partisk? Men det vi skjuter är helt försumbart.
-Jag säger inte att det är ett lyft för miljön att vi skjuter fyrverkerier. Men det vi skjuter är långt ifrån så skadligt som det sägs alla gånger.
Inte överraskande får han medhåll av Greger Lundqvist, handläggare på branschorganisationen Plast- och kemiföretagen i Sverige:
-Det har hänt mycket på utvecklingssidan för att få bort miljöfarliga ämnen. Om man tittar i gamla recept innehöll fyrverkerierna både bly och arsenik och allt möjligt.
Men även då raketerna innehöll bly och arsenik var mängden utsläpp försvinnande liten, hävdar Lundqvist, jämfört med till exempel utsläppen från bensin, på den tiden bensin innehöll bly.
Miljöpåverkan begränsad
Greger Lundqvist har inga siffror på hur stora utsläpp som kommer från fyrverkerier jämfört med andra utsläppskällor. Han säger att föroreningarna från till exempel handelsgödsel är betydligt större.
-Jag har ingen koll på hur mycket handelsgödsel det finns, men det handlar om helt andra volymer.
-Teoretiskt är miljöpåverkan begränsad. Även de volymer som finns jobbar vi hårt för att få bort.
Är det inte din uppgift att säga det?
-Ja, det är det. Vi är part i målet. Samtidigt har vi alltid jobbat för att få fram en saklig debatt och vi försvarar inte vår sjuka gamla moster.
Lundqvist tillägger att bly inte är helt borta ur fyrverkerierna i dag. En del professionella pyrotekniker använder fortfarande pjäser med bly för att få en sprakande effekt.
-Det är tillåtet och det är något kunden begär. Om inte vi erbjuder det köper de av någon annan. Men bly är inget vi försvarar.
Innehållet oklart
Den som köper en fyrverkeripjäs och själv vill granska innehållet lär bli besviken. Några innehållsförteckningar finns inte på pjäserna. Johan Holländer har inte heller ingredienserna i huvudet.
-Det är omöjligt att hålla reda på varenda produkt, men det går att få fram, säger han.
När pjäserna importeras till Finland gås alla papper igenom av myndigheterna. Då ska man även redovisa vilka kemikalier fyrverkerierna innehåller.
Enligt Greger Lundqvist ligger ett visst hemlighetsmakeri bakom tillverkningen och därför vill tillverkarna inte gå ut med de exakta recepten.
En annan sak som branschen jobbat för är att få bort plasthylsor från raketerna och i stället ersätta dem med nedbrytbar papp.
-Och pinnarna är alltid i trä för att de ska kunna brytas ned, säger Lundqvist.
Viktigt följa reglerna
Varken Johan Holländer eller Greger Lundqvist tycker att miljöfrågan är det största problemet med fyrverkerier. Däremot finns det mycket att göra vad gäller säkerheten, anser de.
-Det största problemet är missbruket. Vi i branschen gör vad vi kan för att langning till minderåriga och användning av fyrverkerier i kombination med alkohol ska minska.
-I år har vi tagit fram en plansch med goda råd att sätta upp på alla försäljningsställen. Det är viktigt att man väljer en uppskjutningsplats och tidpunkt med omsorg så att de som inte vill störas av fyrverkerierna inte gör det, säger Lundqvist.
Han påpekar att man skjuta med "vett och sans", köpa från seriösa säljare och följa instruktionerna.
-Man ska inte behöva ha dåligt miljösamvete för att man skjuter fyrverkerier.
Vad ligger då till grund för kritiken?
-Det är spekulativt, det syns bra och är tacksamt för påhopp. Många störs av fyrverkerier även annars. Då används miljön för att stärka det.
Värre med säkerheten
Personligen tycker Lundqvist inte att miljöaspekten är någon stor fråga.
-Man kan hävda att fyrverkerier är onödigt. Men är det nödvändigt att köra bil och äta kött? Köttproduktion är ju ett slöseri med jordens resurser. Man kan också fråga sig varför vi reser så mycket.
-Det finns olika utgångspunkter på allting. Och vår utgångspunkt är att fyrverkerier har en klar funktion att fylla. De ger en positiv upplevelse genom att de är vackra att se på och att de sprider glädje och feststämning.
Ålandstidningen har även talat med Elvaruhuset och Fredrik Karlström som är de andra två raketförsäljarna på Åland. Deras fyrverkerier innehåller inte heller bly.
MILJÖ Vid Finlands miljöcentral säger man att utsläppen från fyrverkerierna minskat sedan de inte innehåller kvicksilver och koppar längre. Även blyet, som är en giftig tungmetall, har så gott som försvunnit ur fyrverkeripjäserna.
Men. Fyrverkerier är fortfarande onödiga, anser överinspektör Magnus Nyström.
-Bland annat är det svavelutsläpp från själva krutet. Men det är förstås en bråkdel om man till exempel jämför med vad industrin släpper ut på årsbasis.
Enligt Nyström står fyrverkerierna för en kortvarig belastningstopp under nyår.
-Då sprider man omkring skräp, rök och buller-som en del gillar.
Han säger att just nedskräpningen efter uppskjutningarna är en sak som folk ofta irriterar sig över.
Så miljöpåverkan är alltså liten?
-På grund av dess kortvarighet kan man säga det, ja.
Naturen väl anpassad
Magnus Nyström jämför utsläppen från fyrverkerierna med utsläppen från en vanlig eldsvåda eftersom de innehåller ungefär samma element.
-Men naturen är relativt väl anpassad till att ta emot rök och liknande, säger han.
Utsläppen är störst vid uppskjutningsplatserna. Men de små partiklarna sprids även långt med vinden, även om koncentrationen avtar. En del av de ämnen som ingår i fyrverkerier är skadliga i höga doser för människan. Men någon fara för de som befinner sig vid uppskjutningsplatserna är det inte, menar Nyström.
-Nej, det är knappast den stora faran. Då är säkert olycksrisken större.
Inga förespråkare
Vid miljöcentralen skickade man för bara några år sedan ut ett pressmeddelande där man skrev att fyrverkerier är "mer eller mindre skadliga" både för människor och miljön.
Magnus Nyström vill revidera uttalandet en aning:
-Miljövårdare i allmänhet är glädjedödare, därför har vi inte tagit så väldigt stark ställning i den här frågan. Jag tror att det finns större olägenheter.
-Vi hör inte till fyrverkeriernas förespråkare på något sätt, men det är inte det vi i första hand vill förbjuda.

Sandra Widing