Mellan 1903 och 1921 fungerade Sottungas präst även som lärare, med hjälp av nyutexaminerade lärarinnor. Efter separationen mellan kyrka och skola byggdes en ny del till skolan som blev lärarbostad 1923. När skolan stängde 1958 och skolverksamheten flyttades till den nybyggda skolan inne i byn blev den gamla skolan stående utan aktivitet.
I ungefär 30 år användes den som bland annat sädeslager och dess skick försämrades med årens gång. Under den perioden fick några Kökarbor nys om skolan och tyckte att den skulle flyttas till Kökar.
– Men då vaknade Sottungaborna till och 1989 grundades Sottunga hembygdsförening som tog ansvaret för den gamla skolan, säger föreningens ordförande Björn Rönnlöf.
Tack vare två leaderprojekt från EU har man på senare år kunnat lägga nytt tak på skolan samt restaurera en gammal traktor som stått ute i 70 år.
Utställning om kvinnor
Inne i skolsalen finns gamla planscher från undervisningen, skolböcker, kateder, bänkar och kartor. På väggarna hänger bilder av skolklasserna. Den första bilden är från 1907 och samtliga på bilden har identifierats. Den nyaste bilden är av en skolklass där eleverna är födda 1946.
I skolsalen huserade elever från årskurs tre till sju med en lärarinna. Enligt Björn Rönnlöf var det inte så uppdelat mellan klasserna utan årskurs tre till fem jobbade tillsammans på ena sidan, och årskurs sex och sju på andra sidan, medan lärarinnan gick emellan.
I byggnaden finns även en manuell telefoncentral som enligt Björn Rönnlöf var den sista på Åland på 70-talet.
– En dam satt vid centralen, dag som natt, det var en bra arbetsplats för kvinnor på Sottunga på den tiden, säger Björn Rönnlöf.
Varje sommar ordnar hembygdsföreningen en specialutställning förutom den permanenta skolutställningen. Förra året kunde besökarna se utställningen ”Spår av kvinnor” som handlade om kvinnors verktyg och arbete på Sottunga i 150 år.
– Den var väldigt uppskattad, det kom mycket folk, säger Björn Rönnlöf.
Tara Bamberg
