I somras drabbades Gunilla Berndtsson av en mag- och tarminfektion. Maken Lennart Berndtsson berättar:

– Hon blev så himla dålig, det var hemskt. De första månaderna var en mardröm, hon kunde inte lämna hemmet och var helt slut. Först efter åtta månader blev det bättre, men det sägs vara kroniskt och det finns risk att magproblemen blossar upp igen. 

Läkarna stod först handfallna utan att veta vad det var Gunilla hade drabbats av. Efter otaliga undersökningar kom svaret, ett kliniskt prov visade att hon bar på bakterien Plesiomonas shigelloides. Bakterien är mycket ovanlig på våra breddgrader och trivs som bäst i vatten som är över 25 grader varmt. 

– Det här var nytt och okänt för vården också. Jag är tacksam över all den tid och omtanke de har lagt ner, säger Gunilla.

Nu började jakten på att ta reda på hur Gunilla hade kunnat få i sig bakterien och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM, kopplades in. 

– Vi har stuga vid Västergeta Långträsk, i 35 år har vi tagit vatten från insjön. Det är klart och fint vatten, långt från jordbruksmark och tillrinningar. Vi dricker det inte men har det som matvatten och borstar tänderna i det. ÅMHM ville testa om bakterien kunde komma från vattnet, säger Lennart.

Plesiomonas shigelloides är så ovanlig att den inte visar sig i ett vanligt vattenprov, labbet på Åland har inte kapacitet att upptäcka den. 

– Det är en väldigt speciell bakterie och problemet var att hitta någon som kunde analysera provet, inte ens större labb klarar det. Till slut lyckades ÅMHM hitta en lösning genom att anlita Livsmedelsverket i Helsingfors.

Backas inte av LR

När svaret kom blev Lennart och Gunilla både lättade och nedslagna.

– Det visade sig att shigelloides fanns i sjön. Vi blev helt ifrån oss och insåg att vi måste göra något åt det här, det kan ju vara livshotande, säger Lennart.

Lennart menar att det dels behöver komma till allmänhetens kännedom vad bakterien kan ställa till med, och dels att det borde göras en mer noggrann kontroll. Han har varit i kontakt med en lång rad myndighetspersoner, bland annat utvecklingsminister Alfons Röblom (HI), som ansvarar för miljöfrågor.

– Ett test kostar 185 euro att göra och jag anser att landskapsregeringen borde bekosta ett antal stickprover i insjöar för att se om det här finns på fler ställen i Geta, eller på hela Åland för den delen. Det minsta man borde göra är åtminstone att gå ut och varna folk. Det hade kunnat sluta illa, säger Lennart.

Förra veckan fick Lennart och Gunilla ett skriftligt svar, undertecknat av Alfons Röblom och landskapsveterinären Mohammad Jaber Alipour:

”Vatten från sjöar som inte har passerat reningsprocess ska inte användas som hushållsvatten. 

Landskapsregeringen anser att undersökning av olika bakterier som förekommer naturligt i sjöar inte är konsekvent och ändamålsenlig.”

Lennart och Gunilla är besvikna.

– Jag trodde att vi skulle få något slags stöd från landskapsregeringen, men det blev kalla handen. De tycker i princip att vi får skylla oss själva och att de inte är skyldiga att göra någonting. Jag hade önskat att LR hade tagit det på allvar, men det var ett klart nej. Jag lyfte inte frågan för vår skull utan för allas säkerhet, och det är konstigt att de bara avslår det utan några åtgärder, säger han.