”Var och varannan vecka” upplever ambulanspersonalen att man oftast inte har möjlighet att direkt från ambulans överföra psykiatrisk patient till den psykiatriska avdelningen vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).
Orsakerna kan vara flera, och anges inte alltid. Det kan handla om att personen som söker hjälp är påverkad av droger – man måste vara nykter när man tas in – eller att det är fullt på avdelningen. Personalen på psyk kan också bedöma att personen i fråga kan få hjälp på annat sätt, kanske dagen efter.
– Det är då ambulanssjukvården blir stående med patienterna. De är inte i sådant skick att vi kan lämna dem ensamma, säger fältchef Tom Göstas.
– Vi hamnar mitt emellan. Det är frustrerande, det är ju på psykiatriska avdelningen som expertisen finns.
Kvar finns då tre alternativ: föra personen till polisen, lägga in patienten på den somatiska akuten, eller genom rådgivning och diskussion på plats se om anhöriga eller vänner kan hjälpa.
Men inget av alternativen är optimalt, menar Tom Göstas. Akuten har ofta fullt upp med fysiskt sjuka människor, och polisen är ingen vårdinstans.
Saknar kompetensen
Lösningen blir oftast akuten. Enligt klinikchef Petter Westerberg händer det flera gånger i veckan:
– Särskilt jourtid är detta ett problem då det inte finns någon separat psykiatrisk jourmottagning.
Men akuten är inte, menar han, rätt plats för psykiskt sjuka personer. Där finns varken personalresurser eller rätt kompetens.
– Ofta behöver någon finnas tillgänglig för dessa patienter hela tiden. Det kan röra sig om patienter som är påverkade, ångestfyllda, motoriskt oroliga, aggressiva eller självdestruktiva.
– En somatisk akutavdelning, ofta bemannad med en AT-läkare som ännu inte gått sin psykiatriplacering, är fel miljö för att omhänderta denna patientgrupp.
Patienterna blir ofta kvar många timmar i väntan på en psykiatrisk bedömning. Många av dem är oroliga och agitatoriska, och vandrar runt på avdelningen. Det skapar en otrygg miljö för övriga patienter.
Vissa avviker också eftersom de inte orkar vänta. 
– Beslut om fortsatt vård tas ofta av jourläkaren (jourtid oftast en AT-läkare) i samråd med psykiatrisk bakjour. Ibland skickas patienterna hem med någon form av uppföljning, ibland tas de slutligen in på psykiatriska kliniken.
Personer med psykisk ohälsa som dessutom är berusade kan också hamna i polisens fyllecell för tillnyktring. Tom Göstas anser inte att det är optimalt vare sig för patient eller polis. Polisen är inte sjukvårdsutbildad, vilket innebär att ambulansen eller fältchefen kallas dit för bedömningar.
– Vi kan hamna dit på samma person flera gånger på ett dygn, vilket tar resurser från akutverksamheten. Säkerligen behövs polisens resurser också till annat.
Tar inte emot berusade
Orsakerna till att psykiskt sjuka nekas vård varierar, säger Petter Westerberg. En stor patientgrupp har både missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Då hänvisas de först till akuten eller hälsocentralen för en somatisk bedömning. Personer som är alkoholpåverkade tas inte heller in på psyket.
Men det händer också att personer utan missbruksinslag hänvisas till den somatiska vården först.
– Många patienter påtalar själva att de inte förstår varför de behöver sitta på akuten när de inte mår fysiskt dåligt, utan vill ha hjälp med sitt psykiska illabefinnande. 
Platsbrist anges däremot sällan som en orsak.
Dubbelt fler ringer 112
Alarmcentralen har ingen statistik på hur många personer som söker hjälp för psykisk ohälsa. Patientgruppen buntas samman med misshandelsfall och överdoser. Orsaken är att både psykiatrin och polisen ofta är inblandad i dessa fall.
– De här uppdragen har ökat med nästan 100 procent de senaste två åren, säger Tom Göstas.
2014 tog man emot 97 sådana samtal, 2016 var siffran 176. Men mörkertalet är stort, påpekar han.
– En patient som har överdoserat hårt blir till slut medvetslös. Och då larmas vi ut på koden medvetslös. Tyvärr har det också varit dödsfall med överdoseringar som vi inte sett förut. De fallen syns inte heller i de här siffrorna.
Hur ser det ut just nu? Fortsätter trenden 2017?
– Narkotika kopplat till psykisk ohälsa fortsätter i ännu värre takt. Det som nu sker är väldigt oroväckande. Var och varannan natt märks det här med narkotikan, ofta starkt kopplat till psykisk ohälsa.
Tidskrävande uppdrag
Problemet med vart ambulanspersonalen ska föra personer som nekas psykiatrisk vård är inte på så vis nytt, men eftersom antalet fall ökat har problemet blivit mer påtagligt.
– Det blir tungarbetat för oss. Uppdragen blir ibland väldigt tidskrävande, säger Tom Göstas.
Samtalen till 112 sorteras enligt behov av alarmoperatörerna. Väl på plats får ambulanspersonalen göra en egen bedömning. Man har har möjlighet att konsultera en hälsocentralläkare, men helt lätt är det ändå inte.
– Det knepiga är att det finns så många olika orsaker till problematiken. Vissa vill ha hjälp, andra nekar till all hjälp de kan få.
Hur upplever patienterna att de inte får den hjälp de vill ha?
– Vi försöker slussa dem till bästa möjliga hjälp, och vår förhoppning är att de ska känna att de blir omhändertagna. Vi upplever att de ändå är nöjda att de hamnar till någon som tar dem vidare.
– Om de uttryckligen säger att de vill till psyk, och vi kommer med ett negativt besked, är det klart att de blir frustrerade.
Vill slippa mellanhänder
Inom ÅHS har man diskuterat hur den akuta psykiatriska vården borde organiseras. Såväl akuten som psykiatrin har deltagit i samtalen.
– Från akutens sida önskar vi att den akuta psykiatrin vore mer lättillgänglig så patienterna utan omvägar fick hjälp på rätt instans. Patienter som själva identifierar sina problem som rent psykiatriska borde kunna söka akut psykiatrisk vård utan mellanhänder inom den somatiska vården, säger Petter Westerberg.
Han skulle också önska att patienter med kombinerad psykiatrisk- och missbruksproblematik fick komma till psykiatrin redan under tillnyktringsfasen.

Sandra Widing