Byggnadsarbetena på omriktarstationen i Ytterby ska vara klara i januari, februari nästa år och utrustningen i omriktarstationen monterad i maj. 
I ena änden av omriktarstationen blir det en manöverbyggnad och det är bara i den personalen i vanliga fall kan gå in. Inne i själva omriktarstationen är det spänning på efter att kabeln tas i bruk.
Imponerande stålskelett
Omriktarstationen är ett imponerande bygge i två våningar, 40 meter långt och 20 meter brett. Än så länge finns bara ett stålskelett och en betongplatta på plats.
– Totalt blir stationen 1.600 kvadratmeter stor, 800 kvadrat per våning. En våning för likström och en för växelström, säger Toivo Boström, ABB:s kontrollant på plats.
Det är ABB som är huvudentreprenör för hela projektet medan åländska Eriksson Bygg Ab bygger omriktarstationen. Det är också ABB som ska stå för installationerna.
Tre kablar i sjön
Finlandskabeln, eller egentligen kablarna för de är totalt tre, läggs i sjön i Nådendal i början på april nästa år. Kabeldragningen till Ytterby i Jomala görs i fyra omgångar.
– Kablarna är i fyra delar som skarvas ihop ovan vattnet då kabeländarna tas upp till ytan, förklarar Kraftnät Ålands vd Jan Kalroth.
De tre kablarna är en plus- och en minuskabel samt en optofiberkabel för kommunikation mellan stationerna.
160 kilometer
De tre kablarna är 160 kilometer långa plus lite till.
– De går först cirka en kilometer på land i Nådendal, sedan i havet och så 500 meter på land här i Ytterby. Dessutom finns tio kilometer kabel i en byggnad i Långnäs som reserv om något händer.
I projektet ingår också en likadan omriktarstation i Nådendal som den i Ytterby. I stationen i Nådendal riktas växelström om till likström innan den skickas till Åland. 
Elstationen i Jomala, Tingsbacka byggs om och där, vid kopplingsstationen, möts Sverigekabeln och Finlandskabeln. Elstationen i Mariehamn, Norrböle byggs till och en helt ny elstation byggs i Hammarland, Tellholm. Det är det finländska företaget Eltel Networks som står för stationsbyggnaderna och ledningarna på land.
Något dyrare el
Finlandskabeln är det största infrastrukturprojektet någonsin på Åland och kostar totalt 125 miljoner euro. Staten bidrar med 50 miljoner, landskapet har skjutit till fem. Resten, 70 miljoner euro, lånar Kraftnät i banken. I slutändan är det elkonsumenterna som står för lånet. 
Hur mycket stiger elräkningen för konsumenterna?
– En normal elkonsument med en 12000 kWh årsförbrukning betalar drygt 100 euro till per år.
Finlandskabeln byggs för att trygga den åländska reservkraften. I framtiden kan den också möjliggöra export av vindproducerad el och transitering mellan Finland och Sverige.
Upphör alla strömavbrott när Finlandskabeln tas i bruk i november nästa år?
– Det kan jag inte garantera, det beror på vad som orsakat avbrottet. Finlandskabeln är en reservförbindelse och det blir inledningsvis för dyrt att ha den påkopplad hela tiden.
Mer spill från Finland
Också efter att Finlandskabeln tagits i bruk är det den 60 kilometer långa växelströmskabeln från Sverige som står för den huvudsakliga elförsörjningen på Åland. 
– Eftersom Finlandskabeln är så lång blir det mer spill i form av omriktar- och värmeförluster på den. Svinnet är cirka åtta procent vid full effekt, mindre på Sverigekabeln. Därför lönar det sig att ta strömmen från Sverige, förklarar Jan Kahlroth.
I Finlandskabeln kommer det att löpa mer kärnkraft än i Sverigekabeln där inslaget av vattenkraft är större.
30–40 år
Sverigekabeln fyller 15 år nästa år och har en beräknad livslängd på 30 år. Finlandskabelns livslängd är 30–40 år.
– Så till år 2030 klarar vi oss med det vi har nu.
Innan Kraftnät tar emot Finlandskabeln i november nästa år ska den testas i augusti–september och därefter nyttjas minst en månad utan avbrott och störningar.

Kerstin Österman