– Det som har hänt i våra huvuden har inte hänt i verkligheten. På 30 år har vi omdefinierat saker som tidigare var helt vanliga till saker som i dag är farliga.

Den svenska psykiatern, författaren, debattören och egenföretagaren David Eberhard var på inbjudan av Obunden Samling nyligen på Åland för att föreläsa på temat barn och ungas mående.

Svaret på varför allt fler unga mår sämre har han sökt i många år, och han har skrivit flera böcker som tangerar fenomenet. Bland annat ”I trygghetsnarkomanernas land: Sverige och det nationella paniksyndromet” där han skriver om hur ett överdrivet behov av trygghet och kontroll har gjort oss känsligare.

Han konstaterar att förekomsten av egendefinierad psykisk ohälsa bland både unga pojkar och flickor i dag är betydligt vanligare än för tio år sedan.

– Men vad är det som har ökat? Det är inte de traditionella psykiska sjukdomarna som schizofreni, bipolär sjukdom, tvångssyndrom och så vidare. Där har det inte hänt någonting. Det som ökat är i princip bara egendefinierad depression och ångestsyndrom.

”Ett daltande”

När han ska försöka svara söker han förklaringar i hur vi i dag uppfostras, och nämner den amerikanska journalisten Greg Lukianoffs och psykologen Jonathan Haidts tre ”stora osanningar” som strider mot modern psykologi: ”Det som inte dödar dig gör dig svagare”; ”lita alltid på dina känslor”; och ”livet är en strid mellan goda människor och onda människor”

Han pratar också om att vara antiömtålig, alltså något eller någon som blir starkare av att bli utsatt för olika svårigheter. Något han tycker att dagens barn inte längre blir.

– Om du i barndomen får lära dig att du kommer att få precis som du vill och att dina känslor är okränkbara så kommer du att bli oerhört lättkränkt när det sedan kommer lite motgångar.

Säkraste platsen i världen

Han tycker att vi i dag skyddar barn så till den grad att det blir kontraproduktivt, men frågar sig vad det är vi skyddar dem mot.

– Har det någonsin existerat stater som är så trygga som dagens västerländska stater? Det stämmer inte att allt blir sämre, men däremot så tror vi det. Ju säkrare vi har fått det, ju otryggare känner vi oss. Men det som har hänt i våra huvuden har inte hänt i verkligheten. På 30 år har vi omdefinierat saker som tidigare var helt vanliga till saker som i dag är farliga.

Han tar några exempel kring mänsklig psykologi och rädslor.

– Vi är rädda för saker som vi vet att inte är farliga, som att flyga. Om jag skulle flyga varje dag skulle det ta 28.000 år innan jag statistiskt var med om en flygolycka, men ändå är vi rädda för det. Men jag har ett tråkigt besked till er. Det är farligt att leva – dödligheten är hundra procent och det kan hända när som helst.

Negativa effekter

Men det finns problem med försiktighetsprincipen eftersom om man driver den långt så går det inte att göra någonting, konstaterar David Eberhard. Ett överdrivet säkerhetstänk kan dessutom få rakt motsatt effekt, och där tar han den så kallade zebralagen som exempel. Alltså den lag i Sverige som slår fast att förare har väjningsplikt mot gående som är på väg mot ett övergångsställe.

– Den har lett till att antalet olyckor vid övergångsställen ökat eftersom fotgängare helt plötsligt trodde att de var skyddade när det skulle gå över ett övergångsställe. Det är en provocerande tanke men om man lade ner mindre energi på säkerhetstänk kanske vi skulle kunna rädda fler.

På samma sätt menar han att det är bra att barn får lära sig tänka själv, och genomgå en del motgångar.

– Vi har en generation ungdomar som blivit uppfostrade som ömtåliga glas som krossas väldigt lätt.

Högre förväntningar

David Eberhard pratar också om att rädsla färdas snabbare än förnuft, människors olika genetik och om att vi i dag har helt andra förväntningar för livet än för 50 år sedan.

– Men vad är normalt? Är vi mer deprimerade bara för att människor definierar sig som att de är deprimerade och har ångestsyndrom. Det är inte helt tydligt.

Han är även kritisk till den pskyiatrisering och medikalisering som genomförts på våra måenden, där många i dag behandlas med antidepressiva läkemedel.

– Jag säger inte att de inte mår dåligt, men många kommer att svara dåligt på antidepressiva. Det finns bättre behandlingar för de här personerna.

Ett annat exempel han lyfter är att svaret förr i tiden nästan alltid var detsamma om han frågade en djupt deprimerad person vems fel det är att personen mådde dåligt.

– De svarade att det var deras eget fel. Men vad svarar folk i dag? I dag säger 98 procent av mina patienter att det är samhällets eller någon annans fel.

Han säger också att Sverige i dag är det land där man klagar mest. 25 procent av befolkningen anser att de någon gång blivit kränkta.

– Där man har det absolut bäst i världen klagar man som mest och där känner man sig kränkt. Men vad är det för kräkningar? Vad är definitionen av att bli kränkt?

Som exempel tar han en definition som lyder enligt följande: ”Vi definierar en emotionell kränkning, när personer i vår närhet, avsiktligt eller oavsiktligt, inte förser oss med den omtanke, omvårdnad och skydd som vi har rätt till”.

– Med en sådan definition kan du bli kränkt av att en ytligt bekant som inte ser dig på stan inte hälsar.

Ser inga patriarkala strukturer

Han menar vidare att för att behandla alla rättvist och jämställt så måste vi förstå att det finns skillnader mellan män och kvinnor och att de försök till att nå lika utfall snarast skadar människor. Han säger också att det inte finns patriarkala strukturer i dagens nordiska länder.

– Vi lever i världens mest rättvisa och jämställda länder men för varje ny rättighet vi får så kräver vi en ny rättighet.