Se vassklippningen i spelaren nedan:
Mats Örblom är projektkoordinator och vi träffar honom i Mellanvik i Lemland där vassen tar över allt mer.
– Det är viktigt att tänka på att klippa efter fågelhäckningssäsongen, säger han.
I Mellanvik ska båda sidorna runt Berggrundet klippas och båda kanalerna.
På plats finns också det svenska företaget Sjöutsikt som drivs av Fredrik Holmén och Erika Carlén som äger vassklipparen Reedeco som gör jobbet just på den här platsen.
– Också åländska företag anlitas i det här projektet, säger Mats Örblom.
Baltic Reed-projektet
• Syftar till att förbättra kustvatten och strandområde runt Östersjön genom vassklippning och restaurering av ekosystem.
• Tidsplanen är 31 maj 2023-30 april 2026
• Budget en är på 2,9 miljoner euro.
• Finansieras av EU:s regionalfond och Central Baltic.
Platser på Åland som har/ska vassklippas
• Vandöfjärden, Saltvik.
• Torpfjärden, Jomala.
• Sviby, Apalängen, Mariehamn.
• Kökshavet, Sund.
• Mellanvik, Lemland.
• Ivarsskärsfjärden, Finström.
• Öra Brobank, Eckerö.
• Gottbyfjärden, Jomala.
• Vivastby träsk, Sund.
Han säger att om inget görs blir Mellanvik snart igenväxt.
– Kyrkviken och Västerviken är redan nästan helt igenväxta.
Det har varit ett omfattande arbete att utse vilka platser som väljs ut till projektet.
– Markägare och samfälligheter kontaktades och vi hade en annons som samfälligheterna kunde svara på.
Klipper ovan vattnet
Vassklipparen Reedeco som Fredrik Holmén byggt själv klipper stråna tio till 20 centimeter ovanför vattenytan.
– Då dödas vassen inte och man förstör inte rötterna så att en massa näring från dem läcker ut i vattnet. Om man ska ta upp så mycket näringsämnen som möjligt, bland annat kväve och fosfor, så ska man klippa ovanför vattenytan, säger Fredrik Holmén.
Hur ofta måste vassen klippas då?
– Varje år för den kommer ju upp igen. Men småningom glesas den ur och drar sig tillbaka. Vassen blir cirka 25 procent glesare för varje år med den här metoden, säger Mats Örblom.
”Vårt främsta mål är att hålla viken vid liv”
Samfälligheten i Mellanvik, Lemland har varit mycket aktiv för att få ta del av vassklippningsprojektet.
– Vi vill värna bland annat fiskbeståndet, säger ordförande Erik Blomqvist.
Erik Blomqvist är ordförande för samfälligheten som har cirka 200 medlemmar och utgör en av Ålands större samfälligheter.
Han är uppväxt i området och har sett hur viken har förändrats genom åren.
– Det är en grund vik och på vissa ställen har vassen spridit sig rejält. Vårt största fokus är att hålla viken vid liv så länge som möjligt. Vi var måna om att få ta del av det här projektet och har jobbat mycket aktivt för att vassklippningen ska bli av.
Han är hittills mycket nöjd.
– Det är fantastiskt bra att nu få det här gjort. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet SLU visar att fiskbeståndet kan dubbleras och att fågellivet kan förbättras betydligt inom två till fyra år med den här metoden. Att bevara fiskbeståndet är mycket viktigt.
– Resultatet blir lite som en stubbåker. Vi gör det inte för att det ska se bättre ut ovanför vattnet utan för att det ska bli bättre under vattnet, säger Fredrik Holmén.
Skonsam
Vassklipparen är en typ av hydrokopter som har ett skördeaggregat i fören som blåser upp den hackade vassen i två stora säckar.
– Vi tar oss bra fram med den här. Den är skonsam och går tio till 15 centimeter djupt.
En säck med klippt vass väger mer än hundra kilo och de fraktas i land med hjälp av en båt och en drönarflotte. Har vassen legat i vatten väger kassen betydligt mer, så det är eftersträvansvärt att vassen ska vara så torr som möjligt.
– Drönarflotten kör sedan enligt en färdigt programmerad rutt i land.
Blir foder
Vassen tas tillvara och används som foderkomplement främst till hästar.
– De hästägare som tar emot den är väldigt nöjda. Vass innehåller inte lika mycket socker som hö. Sveriges lantbruksuniversitet SLU har forskat mycket på vassfoder och menar att det är ett bra komplement, säger Erika Carlén.
Djurägarna ansvarar själva för analysen av fodret.
Mats Örblom säger att förut togs vassen tillvara som material till vasstak, men det finns inte så många byggnader som har de taken längre, förutom några få museala byggnader.
– Man har tittat mycket på hur man kunde ta tillvara vass bättre. Vippan kunde användas till isolering, något man gjorde förut. Skaften kunde förädlas till sugrör och bladen till foder. Att rädda Östersjön från övergödning är en målbild vi hela tiden har för ögonen.
