Det ryska skolskeppet Kruzenstern måste ställa in sitt besök till Åland efter att den finska huvudstaben fastslagit att fartyget inte får besöka Åland. Det skriver Hufvudstadsbladet. Fartyget hade planerat att besöka Åland mitt under den ryska krigsövningen Zapad 17.
Enligt den gällande konventionen om konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna från 1921 har den finska krigsmakten förbehållit sig rätten att segla in med högst två krigsfartyg samtidigt på ålandskt vatten. Men för fartyg tillhöriga andra länder skiljer sig reglerna märkbart.– Enligt konventionen har som mest ett statsägt fartyg från något annat land än Finland rätt att röra sig på åländska vatten om det godkänns i Finland, säger Peter Lindbäck.En ansökan görs till Finlands regering och handläggs av försvarsministeriet som ofta involverar utrikesministeriet.– De tar ställning till om de ska bevilja ansökan eller inte. Kutymen under mina 30 år har varit att de gånger som man inte beviljar ansökan kontaktas sällan representanter för självstyrelsen. Om det är frågan om att godkänna en ansökan brukar vi involveras. Vi har varseblivits om att en ansökan har gjorts och att den har avslagits. Det har skötts enligt boken.Enligt Peter Lindbäck faller alla fartyg som ägs av en stat under samma process.– Man kan till exempel inte lägga förvaltningen på fiskeriministeriet och slippa undan. Alla av utländska stater ägda fartyg måste godkännas. Kruzenstern har dessutom i uppgift att skola sjökadetter och där är det väldigt svårt att avgöra om det är en del av kadetternas militära utbildning eller inte.UndantagJust den här frågan var på tapeten i samband med att Tall ships race anordnades på Åland 1988. Rune Karlström som var ordförande för evenemanget berättar om arbetet.– Det var den stora frågan i samband med att vi anordnade Tall ships race 1988 eftersom vi visste att många segelfartyg var statsägda. Det slutade med att man gjorde en precisering av konventionen så att den inte omfattade obestyckade segelfartyg. Det godkändes av utrikesministeriet och samtliga signatärmakter varskoddes utan att någon förbehöll sig mot ändringen. En ändring som till min kännedom skulle gälla permanent.Men enligt Peter Lindbäck är det sist och slutligen den finska staten som avgör vem som får segla in på åländska vatten.– Den ändringen har använts som prejudicerande i liknande situationer efteråt, men sist och slutligen är avgörandet uteslutande hos Finlands regering.

Kevin Eriksson