När debatten i går fortsatte återkom Stephan Toivonen (ÅLD) till samhällskostnaderna.
– När jag växte upp sjöng kvinnorna ”Vi kan, vi vill” och deras döttrar pratade om girl power. Men dagens kvinnor klär sig i offerkoftan och ber om allmosor. Ni klär faktiskt bättre i högklackat när ni sitter och försöker förtrolla oss med er sirénsång. Det gläder Åländsk demokrati att det finns biologiska skillnader, inledde han sitt gruppanförande.
Han fortsatte, apropå biologiska skillnader, med att göra jämförelsen att män ”generellt sett är 25 procent större än kvinnor” och därför ”generellt sett behöver äta 25 procent mer mat”.
– Och vad är dyrast, att köpa mat eller mensskydd?
Ett anförande som Simon Påvals (Lib) beskrev som det mest respektlösa han hört i lagtinget.
– Det är under all värdighet att raljera över kvinnor i högklackat. Dessutom tillhör jag den typen av man som alltså skulle behöva mer mat, men jämförelsen håller naturligtvis inte. Jag äter inte mycket mer än en kvinna.
Bra förslag men fel tidfälle
Annette Bergbo (HI) förklarade att Hållbart initiativ håller med om att det vore en viktig reform.
– Men just nu är inte rätt tid att genomföra den. Men vi väl gärna återkomma till frågan senare.
Vilket fick Nina Fellman att konstatera att det är olyckligt att det tydligen aldrig är rätt tid att genomföra reformer som handlar om ökad jämställdhet och kvinnliga rättigheter.
Det höll Annette Bergbo med om.
– Men det här är en så viktig reform att vi ska vänta tills vi har bättre förutsättningar att ro det hela i land.
Jessy Eckerman (S) konstaterade att det fortfarande generellt sett råder en skriande stor okunskap om kvinnors hälsa i allmänhet och livmodern och mens i synnerhet.
– Antingen pratar man inte alls om menssmärtor eller så gör man det på ett normaliserande sätt. Jag skulle vilja säga att det här handlar om ”mensliga rättigheter”. Därför föreslår jag en obligatorisk internutbildning i kvinnohälsa för lagtinget.
Hon föreslog även att Åland i samband med firandet av Åland 100 skänker alla menstruerande kvinnor en menskopp i present.
Praktiska genomförandet
Stephan Toivonen som i debatten förra veckan väckte starka reaktioner med sin beräkning att den genomsnittliga årskostnaden för mensskydd för en kvinna borde ligga på nio euro, återkom till frågan om vad reformen skulle kosta. Liz Mattsson (C), som ställde sig positiv till reformen, var inne på samma linje
– Hur skulle förslaget fungera rent praktiskt?
Anders Eriksson (ÅF) tyckte att det var konstigt att inte alla kvinnor i lagtinget har samma syn på problematiken.
– Men jag stöder det här initiativet som skulle ge positiv bild av det åländska samhället som humant.
Inget att lära av Skottland
Marcus Måtar (Ob) framhöll att det skotska förslaget om gratis menskydd som inspirerat det åländska, bygger på en helt annan verklighet.
– Vi har väldigt lite att lära oss av Skottland här. Där finns fattigdom av en sort som vi inte alls har här. Det finns alltid grupper som är mer utsatta än andra, men vi kan inte uppnå milimeterrättvisa.
Debatten slutade med att förslaget remitteras till lag- och kulturutskottet.