Förslaget till ny vattenlag har varit ute på remiss i två månader och i tisdags gick tiden för remissvar ut.
Lagförslaget har skickats till alla kommuner och många instanser, bland andra Ålands hushållningssällskap, Företagarna på Åland, Ålands producentförbund, Ålands natur och miljö, Ålands fiskare, Ålands fiskodlarförening, Rädda Lumparn och Ålands vatten.
Ålands hushållningssällskap anser att förslaget i sin nuvarande form strider mot proportionalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen i flera paragrafer.
– Djurhållande verksamhet med minst 150 djur är tillståndspliktig verksamhet som enligt förslaget ska kunna visa på en förbättring av vattenförekomsterna. Jordbruket har redan hårda krav på sig när det kommer till nitratbeslutet, växtskyddsmedelslagen men även gödselbegränsningar och skyddsremsor mot vattendrag. Ett förtydligande behöver läggas in i lagförslaget för att risken för tolkningsfel ska elimineras, skriver Ålands hushållningssällskap.
Agronomen Henry Lindström menar att om lagen antas i nuvarande form är det stor risk att en redan hårt kostnadspressad primärnäring dukar under.
– Det leder till att vi importerar mat från länder runt Östersjön som inte försöker vara bäst i klassen och tar bort verksamhetsförutsättningarna för det egna näringslivet, skriver Henry Lindström.
Nya vattenlagen
• Kustvattnet, större sjöar och grundvattnet är indelade i vattenförekomster. Ett nytt begrepp i förslaget är vattenstatus. Med det avses den sammanvägda bedömningen av vattenkvaliteten både ekologiskt och kemiskt. I gällande vattenlag kallas det vattenkvalitet.
• Vattenstatus delas in i klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
• Varje sexårsperiod ska landskapsregeringen bedöma vilken status varje enskild vattenförekomst har.
• LR ska i den mån det är möjligt fastställa det vattenförbättringsbehov som fordras för att uppnå god vattenstatus och det görs med stöd av EU-bestämmelser i vattendirektivet.
• Gör man något som näringsidkare som försämrar vattnets status måste man kompensera försämringen genom en kompensationsåtgärd som tar bort näringen ur vattnet.
Föreslår ny ÅMHM-enhet
Föreningen Rädda Lumparn anser att förslaget innebär en kolossal och moderniserad övervakning, förvaltning och mycket utredningsarbete och betonar att den föreslagna resursökningen med en årsarbetskraft är alldeles för liten. Man föreslår minst en fördubbling och föreslår också att en ny separat enhet etableras vid ÅMHM, en ny vattenenhet. Rädda Lumparn skriver också i sitt remissvar att kompensationsinstrumentet, i korthet att den som smutsar ned ska kompensera för det, kan leda till problem.
– Man kan ana att det blir många och sega tvister gällande monitoringsmetoder och deras pålitlighet, juridiska processer om ansvars- och ekonomiska frågor, äganderättsfrågor, gränsdragningar i grannförhållanden och så vidare. Vi föreslår att den som ansvarar för, planerar och verkställer kompensationen, ska deponera ett visst penningbelopp till vattenfonden som garanti ifall kompensationen inte fungerar, skriver Rädda Lumparn.
För vagt
Företagarna på Åland anser att vissa formuleringar i lagförslaget är för vaga.
– Landskapsregeringen anser att miljöskyddet utgör vägande skäl för tillståndsplikt i vissa fall. Samtidigt framförs att befintliga verksamheter ska kunna fortsätta sin verksamhet, men endast om de ”på sikt” minskar sin vattenpåverkan, genom tekniska förbättringar, metodförändringar, kompensationsåtgärder eller inskränkning av verksamheten, skriver man i sitt remissvar.
Företagarna på Åland betonar att det är av vikt för näringslivet att direktivets möjligheter till undantag tillämpas fullt ut och att myndigheterna beaktar de samhällsekonomiska faktorerna, såsom arbetsplatser och påverkan på kommunal ekonomi.
Jomala kommun menar att det är viktigt att på olika sätt bidra till att bevara och förbättra vattenmiljön men menar också att man bör höja blicken till att innefatta fler aspekter än vattenkvalitet. Det är tänkbart att en åtgärd som innebär en liten försämring av vattenkvalitet ändå totalt sett har en positiv miljöpåverkan. I vilken mån sådana avväganden kan göras inom ramen för lagstiftningen är oklart.
Finström skriver i sitt remissvar bland annat att vid inrättande av vattenskyddsområden bör markägare som är direkt berörda höras i beredningsskedet. Man konstaterar också att när det gäller avledande av avloppsvatten så är förutsättningarna liknande som nu, men med välkommen skrivning om landskapets bestämmanderätt för enskilda avlopp i särskilda områden.
– Detta lär krävas för att kunna tillämpa åtgärder som bestäms i förvaltningsplanen. Däremot bör inskränkningar i dessa områden kompenseras genom stöd för utbyggnad av det allmänna avloppsvattennätet, skriver Finström.
Arbetet med en ny vattenlag har pågått länge. Frågan har varit upp på landskapsregeringens överläggningar flera gånger och en parlamentarisk grupp har också diskuterat frågan.