Högsta domstolen (HD) föreslår för presidenten att den åländska studiestödslagen kan godkännas, med undantag för den sjätte punkten i paragraf 39 a.

Punkten handlar om Arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens (Ams) rätt att få uppgifter om dem som söker studiestöd.

HD anser att kretsen av de myndigheter som Ams har rätt att få uppgifter av är opreciserad i lagtexten, och täcker i princip alla myndigheter. Även syftet med att få uppgifter är vagt formulerat och oklart enligt lagrummet och även i ljuset av landskapslagens förarbete, skriver man i utlåtandet.

Med tanke på skyddet för privatlivet och personuppgifter enligt grundlagens tionde paragraf och grundlagsutskottets praxis blir punkten i studiestödslagstiftningen problematisk enligt HD.

Punkten är en behörighetsöverskridning och att den ska förfalla, slår HD fast.

Skärpta kriterier

När den åländska offentlighetslagstiftningen godkändes av HD fanns inga motsvarande problem i samband med Ams möjligheter att få ta del av privatpersoners uppgifter. Men HD konstaterar att kriterierna för att myndigheterna får ge eller erhålla information om personers privatliv har skärpts sedan dess.

HD konstaterar ändå att det inte torde finnas något hinder för att övriga delar av studiestödslagstiftningen kan träda i kraft.

I utlåtandet skriver man också att det är upp till landskapsregeringen att göra en bedömning av situationen, om en landskapslag förordas att till en viss del förfalla.

Lagstiftningen innehåller en landskapslag om ändring och tillfällig ändring av landskapslagen om studiestöd. Det innebär bland annat en modernisering av lagen, att höja inkomstgränserna för rätt till studie- och bostadsstöd samt att justera vissa studiestödsbelopp. Lagen träder i kraft den 1 augusti 2023.

Omformulera

Utbildningsminister Annika Hambrudd (C) säger att lagen ändå ska antas, men inte med den problematiska punkten.
– Vi ska titta tillsammans med lagberedningen hur vi kan omformulera den, säger hon.