Mats Perämaa valdes in som ersättare i lagtinget första gången 1999 och fyra år senare tog han en ordinarie plats. 2007 blev han finansminister i Viveka Erikssons regering – en post han också satt på i Katrin Sjögrens förra regering 2015-2019. Under de senaste fyra åren har han befunnit sig utanför politiken och under tiden passat på att sitta i ett antal bolagsstyrelser. Samtidigt har han fått utlopp för sitt intresse för samhällsbygget bland annat genom tankesmedjan Aktion 2021.

Men nu är han tillbaka – i samma kontor som för fyra år sedan.

– Det känns bra och faktiskt förvånansvärt hemvant. Det enda som ändrat sedan jag senast satt här är en av tavlorna på väggen. Annars är det precis likadant.

Att det skulle bli som det blev var dock långt ifrån klart. Personligen blev valet 2019 en besvikelse och i höstas ställde han inte ens upp. Trots det spekulerades det redan långt innan valet kring Mats Perämaas eventuella medverkan i en liberalt ledd regering.

– Det fanns en allmän uppfattning om att det skulle gå bra för liberalerna i valet och i något skede började också jag känna att det kanske kommer en dag när jag får frågan.

Inga krav

Så blev det också. Ungefär en vecka efter valet fick han frågan om att ingå i regeringen.

Varför ville du och partiet ha finansministerposten?

– Jag har inte begärt att få bli det ena eller det andra, men jag var förstås tydlig med att det är finansministerposten som är intressant för min del. Det är på det här området som jag har erfarenheter, kontakter och vet hur det fungerar. Det är här jag har mest att ge.

– Sen är det också så att lantrådsposten och finansministerposten brukar följas åt. Det är bra för lantrådet att ha någon som man är förtrogen med som finansminister, för det mesta handlar om ekonomi i slutändan. Det finns väldigt lite du kan göra utan att det går en ström av pengar åt antingen det ena eller det andra hållet.

Hanteras på andra sätt

Under sin förra mandatperiod som finansminister var Mats Perämaa med och drev igenom en höjning av avräkningsgrunden.

– Genom det fick Åland upp grundfinansieringen, men trots det har den ekonomiska situationen inte blivit bättre. Man kan lite krasst säga att det som då uppnåddes brunnit upp och att vi nu är tillbaka på ruta ett. Den här gången finns inga möjligheter att få till en ny förändring i det ekonomiska systemet så nu måste vi hantera det på andra sätt. På ett sätt är det kanske bra eftersom vi nu står inför ett faktum som vi måste hantera på egen hand.

Där har regeringen satt upp en tuff sparanalys som ska minska underskottet med fyra miljoner euro per år fram till 2030. Mats Perämaa kan ännu inte säga exakt hur det ska göras, men det handlar om politiska prioriteringar.

– Det skulle möjligen gå att hyvla lite grann under det första året men på sikt måste vi prioritera om och välja vad landskapsregeringen ska göra mindre av eller inte alls.

Långsiktigt ansvar

Att skära och spara in är ju sällan de populäraste besluten. Är det en fördel att du nu kommit in ”utifrån”?

– Det kan det kanske vara. Jag måste förstås övertyga mina kollegor men i deras ögon är det nog inte avgörande huruvida jag ställt upp i valet eller inte. Helt klart är ju att min uppgift är att hantera ekonomin. Det är därför Katrin velat ha mig som finansminister.

Hur hårt tänker du driva det här arbetet?

– Jag har varit med och skrivit och formulerat det som står i regeringsprogrammet så det är nog ingen överraskning att jag kommer att driva de här sakerna ganska hårt. Jag tror att motsatsen skulle överraska mer.

Hur tror du att det påverkar liberalerna som parti?

– Jag tror att de flesta där ute är positiva till att någon tar tag i ekonomin, ända tills det påverkar dem själva. Det sliter förstås på ett regeringsparti att ta ansvar för ekonomin men det är viktigt att ta ett långsiktigt ansvar. Jag tror att ålänningarna föredrar politiker som gör det.

Ska diskutera med kommunerna

En annan brinnande fråga är kommunernas ekonomi där Mats Perämaa hoppas att det gemensamt ska gå att hitta en väg framåt.

– Jag tror att vi blir tvungna att titta på tidigare utredningar som gjorts kring vilka lagar som berör kommunerna och deras serviceproduktion. Vi måste föra en diskussion kring om det finns en vilja att minska på kostnader genom minskad service, men jag är inte så säker på att det finns det. Det är lätt att säga men det finns också en befolkning som förväntar sig bra service.

Att det inte finns mer pengar att trycka in i landskapandelssystemet har den nya landskapsregeringen varit tydlig med.

– Under en övergång och medan kriskommunlagen arbetas fram har vi sagt att vi öppnar upp lagen om likviditetsstöd, men det är ingen långsiktigt lösning. Vi måste få till stånd en diskussion där alla inser att det är ett gemensamt problem som vi inte löser genom att flytta pengar från den ena till den andra.

Skattehöjningar i kommunerna är inte svaret, menar han.

– Skattetrycket både på Åland och i Finland är redan i dag ganska högt jämfört med omgivningen, så jag ser inte att lösningen finns i att höja skatterna ännu mer. Snarare tvärtom.

Är det möjligt att nå en offentlig ekonomi i balans med 16 kommuner på Åland?

– Enligt min personliga uppfattning är det inte möjligt.

ÅHS inte undantaget

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), där kostnaderna under senare år ökat kraftigt, är på inga sätt heller undantagna sparkraven enligt Mats Perämaa.

– Det vi sagt är att vi ska värna om de allra svagaste i samhället men det säger sig självt att ÅHS måste vara med och bidra. Med 100 miljoner euro i kostnader står de för nästan hälften av landskapets verksamhetskostnader, så det skulle vara snudd på omöjligt att genomföra det vi tänker utan sjukvården.

Vid sidan om den offentliga ekonomin finns också flera andra frågor som Mats Perämaa vill bevaka hårt. En är skattegränsen.

– Det är dags att hitta en lösning. Skatteundantaget är viktigt för sjöfarten och för transporterna till och från Åland men vi måste lösa den problematik som drabbar det landbaserade näringslivet, annars tror jag att den åländska befolkningen och småföretagen kommer att revoltera mot skattegränsen.

Mats Perämaas förhoppning är att framöver kunna engagera fler och få fart på arbetet med frågan på Åland. Samtidigt pågår ett arbete med en ny tullkodex på EU-nivå.

Var ska insatserna fokuseras, på att hitta en lösning tillsammans med Finland eller på att se till så att EU:s nya tullkodex är bättre anpassad till Ålands förhållanden?

– Störst fokus är på Finland, men vi måste också följa med arbetet med den nya tullkodexen och säkerställa att den kommer med förenklingar.

Justering i självstyrelselagen

Som finansminister finns det framöver också anledning att hålla koll på Finlands införande av ett licenssystem på spelmarknaden. Eftersom spelbolag, när det nya systemet träder i kraft, kommer att betala en licensavgift och inte lotteriskatt krävs en justering i självstyrelselagens ekonomikapitel för att säkerställa att Åland också i framtiden får tillbaka pengarna. Paf har under de senaste åren betalat cirka tio miljoner euro i lotteriskatt och det är pengar som sedan återförts till landskapets budget i sin helhet.

– Med kännedom om kollegorna vid finansministeriet vet jag att om vi inte bevakar det här nog så finns det alltid en risk för att det inte går den väg som vi önskar.