Ett nej var aldrig aktuellt när Arsim Zekaj fick möjligheten att bli minister i landskapsregeringen.
– Det är ett hedersuppdrag om partiet ber en att ställa upp, man kan inte svika sina kamrater. Det här är också en dröm för mig. Jag har alltid haft en politiker i mig och nu får jag förverkliga drömmen.
Han säger att det är inom området social- och hälsovård som partiet har störst trovärdighet eftersom det innefattar traditionella socialdemokratiska frågor.
– Att ha det här uppdraget som socialdemokrat ger en push att man inte kan misslyckas.
Den stora utmaningen som Arsim Zekaj ser det, är att hinna i kapp de många reformer som skett i Finland inom hans ansvarsområde.
– Det skapar ett stort tryck på vår lagstiftningskapacitet och också på hela förvaltningen eftersom vi plötsligt inte har samma strukturer som i riket. Vi ska försöka hitta sätt att hantera skillnaderna.
Outtalade förväntningar
Arsim Zekaj är den första ministern i Ålands landskapsregeringen med ett utomnordiskt ursprung. Han är född i Kosovo och kom som nioåring till Sverige. I vuxen ålder flyttade han till Åland.
Tror du ditt ursprung påverkar ditt uppdrag?
– Jag tror det finns outtalade förväntningar att jag ska nå bättre resultat i arbetet med inkludering och valdeltagande bland utomnordiska inflyttade. Jag föreställer mig också att man inom regeringen förväntar sig att det öppnar upp för inflyttade att ha något att säga till om hur Åland ska utvecklas.
Till Arsim Zekajs ansvarsområden hör integration. Han har jobbat på svenska Migrationsverket i många år och har både sakkunskap och en vilja att ta sig an frågorna.
– Åland har i grunden goda förutsättningar att integrera inflyttade, men det behöver samordnas.
Det handlar om att få dem som flyttar till Åland att känna sig välkomna och delaktiga, oberoende av orsak till flytten.
– Någon har sagt att vi inte har problem med inflyttning, utan med utflyttning. Folk ska känna sig välkomna. Jag har själv upplevt att det finns några kritiska år, man ska hitta sociala ytor och komma in i ett sammanhang. Vi har bra förutsättningar, men om man inte vet riktigt hur man tar sig in ett sammanhang måste vi underlätta.
”Bråttom”
Till Arsim Zekajs största ansvarsområde hör Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Signaler från verksamheten gör gällande att det finns för lite tid för det praktiska arbetet, administrationen tar för mycket tid.
– Vi har sagt att vi ska se över organisationsmodellen. Vi ska också storsatsa på digitala verktyg och ett vårdsystem som ska bli effektivare. Vården är fantastisk på Åland, men det är klart att den kostar.
Behovet för sjukhusvård stiger enligt beräkningar med 30–40 procent för målgruppen 65-plus fram till 2040 om man inte gör något. Det är alltså bråttom, säger Arsim Zekaj. Den åldrande befolkningen blir kanske friskare, men i något skede kommer vårdbehovet emot.
– Min största farhåga under den här mandatperioden är att många kommuner inte har de stödinsatser som behövs för att äldre ska kunna bo kvar hemma. Lagen ger möjlighet till det och kommunerna måste vara med på tåget och vilja utveckla förebyggande insatser. Det måste finnas en större variation på möjligheter för människor att bo kvar hemma. Kostnaden ska förskjutas från äldreboenden och institutioner till hemservice och hemsjukvård och då blir kostnaderna totalt för hela landskapet lägre.
Sammanhållen vårdkedja
På Åland är hälso- och sjukvården samt socialvården fördelad mellan ÅHS, Kommunernas socialtjänst (KST) och kommunerna. Behöver det göras några ändringar i ansvarsfördelningen?
– Jag har alltid varit av den åsikten att det behövs en sammanhållen vårdkedja. Det är för att jag haft den yrkesroll som jag haft och sett uppenbar problematik och gränsdragningsfrågor som ställt till det mycket i kedjan.
Hur ska man lösa det då?
– Det togs fram samverkansavtal för några år sedan som skulle täppa till problematiken med glappen i vårdkedjan. Det skulle ha en avgörande roll när KST bildades, men sedan kom pandemin. Nu har vi en arbetsgrupp som ska revitalisera avtalet.
Men den nya landskapsregeringen vill skicka bollen till kommunerna, säger Arsim Zekaj.
– Idéerna måste komma från kommunerna, eftersom de vet bäst vad som fungerar för sina invånare. Men där har också ÅHS och KST ett ansvar och regeringens roll blir att lagstifta och ha tillsyn. Vi har sagt att vi vill stärka tillsynsfunktionen för att se till att ålänningarna får sin lagstadgade service.
Arsim Zekaj säger att Åland skapat problemen själv.
– KST skapades för att lösa problem, men skapade också nya. Det har talats under valrörelsen om att föra över institutionsvården till ÅHS och det är klart att vi ska titta på det.
Tycker du att det är en bra idé?
– Jag kan tycka det om det inte skapar nya bekymmer. Samtidigt är det att börja i fel ände. Det stora fokuset måste ligga på förebyggande insatser ute i kommunerna. När man talar om äldre relaterar man ofta till äldreboenden på ett eller annat sätt. Men den stora massan bor hemma. Fler måste få möjligheten om man vill. Samtidigt måste det finnas stöd, för det sätter stor press på anhöriga om det inte fungerar.
» Personligt
Namn: Arsim Zekaj.
Ålder: 40.
Familj: Fru och tre barn.
Hemkommun: Jomala.
Utbildning: Fil. kand. i samhällsanalys, pågående masterutbildning i kvalitets- och ledarskapsutveckling.
Jobb före politiken: Förbundsdirektör på Oasen.
Intressen: Träning, finns inte tid för annat.
Superkraft: Behålla lugnet i stressade situationer.
1. Vad heter Finlands social- och hälsovårdsminister och vilket parti tillhör hen?
Svar: Kaisa Juuso (Saml).
Rätt svar: Kaisa Juuso (Sannf).
2. Vilken är medellivslängden för ålänningar under den senaste fem åren?
Svar: 78 år.
Rätt svar: 83,4 år.
3. Hur många personer vårdades på institution år 2023?
Svar: 300.
Rätt svar: 97 (här är det en definitionsfråga, vad som räknas som institution.)
4. Hur många årsverken finns det inom ÅHS år 2023?
Svar: 870.
Rätt svar: 849,3.
5. Hur stor del av den åländska befolkningen år 2022 var födda utanför Åland?
Svar: 20 procent.
Rätt svar: Drygt 38 procent av befolkningen är födda utanför Åland, varav 9 procent i utomnordiska länder.