Hembygdsrätten blir inte bunden till finskt medborgarskap, turister får äga stugor i så kallade turistbyar och två tredjedelar av ett bolags styrelse ska även i fortsättningen ha hembygdsrätt.
Dessa förslag lämnade den kommitté som tittat på hembygdsrätten i går.
POLITIK Kommittén, som består av medlemmar från alla lagtingspartier, har jobbat sedan i somras med att titta på hembygdsrätten och två av de bestämmelser som är anknutna till den - jordförvärvsrätten och näringsrätten.
Genom att höra organisationer, privatpersoner och företagare har man bildat sig en uppfattning om hur lagstiftningen kring dessa frågor ska se ut i framtiden.
I går presenterade man betänkandet med flera konkreta förslag på ändringar. När Åland fick särrättigheter i dessa frågor i samband med EU-inträdet 1994, godkände man även en så kallad "stand still"-klausul. Den innebär att Åland aldrig kan göra reglerna för hembygds- jordförvärvs- och näringsrätt strängare än i dag. Och väljer man att göra dem lindrigare kan det aldrig återkallas, förklarar Gun Carlson (C), ordförande i kommittén. Detta innebär att man varit försiktig med ändringar.
Slopa medborgarkrav
Gällande hembygdsrätten kommer man dock med stora förändringsförslag. En enig kommitté vill att man tar bort att finskt medborgarskap ska vara en förutsättning för hembygdsrätten.
-Vi vill att landskapsregeringen tillsammans med Finlands regering utformar en ändring, säger Gun Carlson.
Redan under den nuvarande mandatperioden vill man att Finlands riksdag ska kunna anta den.
-Vi är kanske lite optimistiska, säger Gun Carlson.
-Men det är inte någon ny fråga, den har varit på den politiska agendan i 30 år, säger Camilla Gunell (S).
Man vill också ha klara riktlinjer fastslagna i lag för vad som anses vara "tillfredsställande kunskaper" i svenska, som är ett villkor för att beviljas hembygdsrätt.
-Så att man vet vad som gäller, säger Gun Carlson.
Kommittén föreslår också att Åland tar över folkbokföringen för att lättare kunna fastslå när en person flyttat till landskapet.
Eget handelsområde
En fråga som varit omdebatterad är att de som studerar i till exempel Sverige förlorar sin hembygdsrätt.
-Klockan börjar ticka på en gång nu. Men vi föreslår att det är först efter en femårsperiod som studenten mister hembygdsrätten, säger Roger Eriksson (Lib).
Man föreslår också en lagstiftning om att återflyttare, som är födda och uppvuxna på Åland, får tillbaka hembygdsrätten omedelbart då de flyttar tillbaka. Detta har tillämpats enligt praxis men inte varit fastställt i lag.
En annan sak som också föreslås är att Åland ska bli ett eget handelsområde.
-Det skulle gynna Åland. Som företagare vet jag hur krångligt det är när man inte kan handla med Sverige utan måste gå via finländska agenturer. Det blir dyrare och transporten blir längre, säger Birgitta Johansson (ÅF).
Tydligare regler
Gällande jordförvärvsrätten kan man se det som att man på vissa områden skärper regelverket och på vissa ställen mildrar det.
-Men man kan tolka det på olika sätt. Sist och slutligen är det EU-domstolen som tar ställning till om vi brutit mot "stand still"-klausulen, säger Gun Carlson.
Syftet och ursprunget till lagen är att behålla åländsk jord i åländska invånares händer och det har kommittén utgått från. I huvudsak handlar förslagen om att förtydliga reglerna och se till att flera förordningar och liknande hamnar i lag.
-Att det blir tydligare. Att det blir en likställdhet där alla sökande kan förutsäga vad de kan förvänta sig för beslut när de ansöker om jordförvärv, säger Gun Carlson.
Landskapsregeringen ska dock trots likställdheten kunna neka någon jordförvärv.
Förhindra bulvaner
Kommittén vill också fastställa vilka villkor som krävs om man beviljas jordförvärvstillstånd och att tillsynen ökar. Man vill att villkoren ska förhindra att personer som inte skulle ha tillgång till mark får det genom en mellanhand, det som kallas bulvanförfarande.
Den biten som kan anses mildrande är att man föreslår att markanvändning tillåts för turistsyften, till exempel turistbyar där turisterna själva äger sina stugor.
Vill ha kvar styrelsekrav
Gällande näringsrätten var kommittén inte överens. Majoriteten anser att det krav som finns i dag som säger att två tredjedelar av en bolagsstyrelse ska ha hembygdsrätt ska vara kvar. Kravet ska dock kunna kringgås i de fall det behövs särskild kompetens utifrån.
Man anser också att kravet på svenska som verksamhetsspråk ska vara kvar.
Liberalerna lämnade in en reservation i samband med detta. Man anser att det är upp till ägarna att bestämma styrelsesammansättningen och att kravet på svenska som verksamhetsspråk ska ändras till att svenska ska krävas i kundkontakt och i kontakt med myndigheter.
-Det är inte ett sätt att släppa på språkskyddet, svenska ska fortsättande vara myndighetsspråk, säger Raija-Liisa Eklöw (Lib).
Tungt dokument
Förutom näringsrätten var alla medlemmar i kommittén eniga i frågorna. Detta betyder att förslagen har ett brett stöd i lagtinget.
-Lanskapsregeringen har gett oss i uppdrag att ge förslag och nu uppmanar vi dem att genomföra detta så fort som möjligt. Det beror förstås på vad det finns för resurser att tillgå nu när det ekonomiska läget är som det är, säger Gun Carlson.
Landskapsregeringen fick det samlade dokumentet under gårdagen och ska läsa igenom det och ta åsikterna i beaktande. Dokumentet i sig är unikt då alla förordningar, tillämpningsprinciper och dokument i frågorna för första gången finns samlade.
-Det här dokumentet har en enorm tyngd, säger kansliminister Roger Eriksson som kommer att ta frågorna vidare till övriga landskapsregeringen.

Matilda Andersson