De senaste åren har den Europeiska centralbanken höjt räntorna med cirka 100 procent. Höjningarna kommer väldigt olägligt för oss i Finland och på Åland där många har tagit stora bolån och där de höga räntorna kan förvärra en hotande lågkonjunktur.
EKONOMI De senaste årens höga inflationstakt har inte bara inneburit högre priser. Den har även fått den Europeiska centralbanken (ECB) att höja sina räntor. På mindre än tre år har räntan inom euroområdet, dit Åland tillhör, fördubblats. Den senaste höjningen ägde rum i juli.
Förutom att räntehöjningarna innebär ökade kostnader för de som har tagit stora lån är det många experter som är kritiska till att man höjer räntan när en stor del av Europa är på väg in en lågkonjunktur.
Bakvänd räntepolitik
I teorin kan ECB, och andra centralbanker, motverka konjunktursvängningar genom att hålla en hög ränta när ekonomin går på högvarv och sänka den under lågkonjunkturer.
Ur Nordeuropeisk synpunkt har dock ECB gjort precis tvärtom, vilket kan ha banat väg för en annalkande lågkonjunktur. När bland annat Finlands ekonomi gick på högvarv under perioden 2003-2005 var räntan som allra lägst och nu när ekonomin börjar halta höjer man räntan.
-ECB måste titta på helheten. Inflationen måste komma ner för att de ska kunna sänka räntan. Deras uppgift är verka för prisstabilitet, inte att stödja ekonomin, säger Tuula-Riitta Nyström, treasurychef på Ålandsbanken.
Kan man säga att ECB agerat bakvänt ur Nordeuropeisk synvinkel?
-I princip ja. Man kan säga att de borde höjt räntan lite tidigare, men på den tiden ansåg man inte att det fanns någon orsak att höja räntan. Visst, våra ekonomier gick på högvarv men när inflationen var under kontroll ville man få fart på de länder i Sydeuropa som det gick lite sämre för.
Även fördelar
Så man kan säga att ECB:s räntepolitik missgynnat oss?
-Delvis. När räntorna var som lägst var sysselsättningen hög och folk vågade satsa. Men låntagare fick dra nytta av den låga räntenivån även hos oss. I dag börjar priset på bostäder sjunka också i Finland. De som tog stora lån för ett par år sedan och inte bundit sina räntor har det tufft nu. Men samtidigt som räntekostnaderna har stigit kraftigt har även lönerna stigit.
Att vi i Nordeuropa måste hjälpa de andra euro-länderna i Sydeuropa, vilket kan innebära snabbare konjunktursvängningar, ser Nyström som den kanske största nackdelen med att vara med i eurosamarbetet. Men samtidigt finns det också fördelar.
-Vi har stabilare penningmarknad och är mer skyddade mot internationella kriser om vi är del av ett större valutaområde. Om vi hade haft kvar marken hade till exempel kriget i Georgien påverkat penningmarknaden kraftigt. Vi hade antagligen sett stora kast i både valutakursen och räntan när marknaden hade upplevt att risken att investera i Finland hade ökat.
Många bud
Hur räntorna kommer att utvecklas den närmaste framtiden finns det många bud om. Många menar att det faktum att inflationen visar tecken på att börja mattas av samt att vi verkar vara på väg in i en lågkonjunktur borgar för kraftiga räntesänkningar. Andra råder de med rörliga räntor och små marginaler att binda sina räntor.
-Ja, det är många olika bud just nu. Men om ekonomin börjar gå bakåt kommer inflationen att sjunka och då kan ECB sänka räntan igen. Till exempel skulle en ökad arbetslöshet innebära lägre inflation och räntor eftersom fackföreningarnas lönekrav skulle minska.
-Samtidigt har en del av orsaken till den inflation vi sett de senaste åren kommit från Asien och deras efterfrågan på råvaror. Om deras efterfrågan minskar avtar även prisökningarna. Det finns tecken nu på att råvarupriserna, speciellt oljepriserna, är på väg ner, säger Tuula-Riitta Nyström.

Ålandstidningen