Han ser resultat av arbetet bland annat i form av mer fisk och bättre vattenkvalitet.

– Nöden är uppfinningarnas moder, säger Otto Hojar.

Så förklarar han bakgrunden till det fleråriga arbetet med att minska klimatavtrycket vid Isakssons stugby i Föglö, som startade efter att miljön där hade försämrats.

– Det gick inte att simma i vikarna, och fiskarna hade försvunnit, säger han.

Just fisket är en viktig säsongsförlängare för stugbyn, och när deltagarna i en fisketävling inte fick någon fisk kände Otto Hojar att det måste gå att göra något åt saken.

En återvinningsstation med 14 fack och kompostering av fiskrens var bland de första miljöåtgärderna som infördes. Genom att rensa fisken på land blev man av med utsläppen i vattnet och fiskrenset komposteras nu i en trumma i stället för att som tidigare bli mat åt trutar, mårdhundar och rävar som i sin tur äter sjöfågelungar.

Stugbyn införskaffade även en elsnurra för uthyrning och installerade solpaneler. När de skulle installeras fanns inget lämpligt tak, och Otto Hojar valde därför att tillsammans med en vän utveckla egna ställningar av trä på ett berg.

– Vi försöker styra så att man kör tvätt- och diskmaskiner dagtid när solen lyser, säger han.

I stugorna har spisar och tvättmaskiner bytts ut till mer energieffektiva sådana. Vid den vedeldade bastun har man även installerat en anordning som utnyttjar värmen från röken i skorstenen till att värma upp vatten till duschen.

Samlar in regnvatten

När det gäller vatten har man även tagit till flera åtgärder gällande avlopp. Man har installerat urinseparerande toaletter, vilket minskar vattenvolymen som krävs. Urinvattnet används sedan som gödsel av en jordbrukare enligt konstens alla regler.

– Det får ner helhetskostnaden för hela avloppsanläggningen och de årliga driftskostnaderna, säger Otto Hojar.

Från början fick man allt vatten till stugorna från en borrbrunn och en mindre uppsamling av regnvatten. I takt med att gästerna vill ha allt mer bekvämligheter i stugorna ökade också behovet av vatten, och man lät därför gräva ur en grop i berget som nu är en sötvattendamm där regnvatten samlas upp. Det används till bland annat toaletter och bastubad.

– Alternativet hade varit en dyr och energikrävande avsaltningsanläggning, säger Otto Hojar.

Nedanför stugorna var det från början ett djurbete. När det slutade gå djur där började växtlighet som al och vass att ta över, vilket krävde mycket arbete att hålla undan och skymde utsikten mot vattnet från stugorna. Som lösning har Otto Hojar därför valt att anlägga våtmarker på platsen genom att ta bort vass och al och dämma till så att vattennivån nu är högre än tidigare, vilket har lett till en ny flora och fauna.

– Vi har planterat in röda och gula näckrosor och kräftor, säger han.

Även andra djur har själva kommit till den naturliga våtmarken, som dessutom hjälper till att rena vattnet som rinner ner mot havet en extra gång.

Återkommande kunder

Enligt Otto Hojar är stamkunder viktiga för stugbyn och i vissa fall går det flera generationer tillbaka.

– Över 80 procent av våra gäster är stamkunder, säger han.

Han säger att många gäster värdesätter miljön och miljöanpassningsarbetet är därför också ett sätt att se till så att kunderna vill fortsätta komma tillbaka.

När han ser tillbaka på det arbete som har gjorts runt stugbyn ser Otto Hojar en stor skillnad i miljön.

– Det har gått från att det inte gick att simma till att fisken är tillbaka. Det är mindre alger, de är nästan helt borta i vikarna. Blåstången är tillbaka, säger han.

Otto Hojar konstaterar att när man inte är tvungen att göra något för miljön blir man lätt bekväm, men på sikt behöver man fundera på till exempel tillgången till vatten.

– Det är många andra som också har gjort investeringar i miljön. Jag tycker att man ska sopa framför sin egen dörr före man säger åt andra vad de ska göra.