Landskapsregeringen lämnade sitt meddelande om vägen till en fossilfri skärgårdstrafik till lagtinget i måndags. I går skickades två utredningar som varit grund för meddelandet, Energikommissionens rekommendation och Green City Ferries utredning, till lagtinget.
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) säger att utredningarna visar att man kan elektrifiera trafiken ganska omgående. Det finns kapacitet i elnätet.
– Vi kan lägga in medel för det redan i budgeten för år 2024, men det är ändå ingen snabb process, säger hon.
Är Green City Ferries utredning ert förslag på hur man ska gå vidare?
– Nej, det finns sådant i utredningen som jag omfattar, men också sådant som jag är fundersam till.
Vad tycker du att är konstigt?
– Jag passar på den frågan eftersom jag inte vill flytta fokus till det, säger Veronica Thörnroos.
Hon menar att meddelandet är en viljeyttring som presenteras för lagtinget. Lagtinget kan sedan välja om man ”bara” vill diskutera det i lagtinget och ge färdkost på vägen eller om man vill föra det till utskottsbehandling för en fördjupning.
Var är omställningsplanen som alla väntat på?
– Det här är den utlovade omställningsplanen, säger Veronica Thörnroos.
Tonnaget
I meddelandet redogör man för hur man arbetat med infrastrukturen och nu kan arbeta vidare med tonnaget.
– Vi måste diskutera hur färjorna kan ersätta varandra på linjerna. Man kan inte ha både el och vätgas på alla linjer.
Veronica Thörnroos säger att det också är en stor fråga för framtiden om landskapsregeringen väljer att äga tonnaget eller inte.
I utredningen sägs att Åland kan ha en fossilfri skärgårdstrafik redan år 2040. Låter det realistiskt?
– Det beror på utvecklingen i sjöfarten runt Åland. Det är handelssjöfarten som står för teknikutvecklingen.
Skeptisk till samsyn
Infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) säger att utredningen beskriver komplexiteten i skärgårdstrafiken och föreslår hur man kan gå vidare. Han hoppas på att lagtinget kan komma fram till en samlad syn på den framtida vägen.
– Jag är själv skeptisk till att vi ska klara det, men det är viktigt att lyssna och se om vi hittar någon gemensam väg framåt, säger han.
Lantrådet säger att meddelandet är den efterfrågade omställningsplanen, vad säger du?
– Vi skickar inte fler meddelanden den här mandatperioden.
Christian Wikström menar att alla har en egen bild av vad en omställningsplan ska innehålla.
– En del av ledamöterna tror att det ska finnas en total omställningsplan, men vi måste lösa de grundläggande frågeställningarna först.
Hummelvik
Enligt Christian Wikström blir den stora frågan Hummelviks färjfäste på Norra linjen, huruvida man ska bygga om den eller inte. Inom en snart framtid är alla färjfästen på Norra linjen, utom Asterholma och Hummelvik, utbytta.
– Hummelvik kan bli en valfråga. Hur ska den utformas? Den frågan är tillräckligt stor, säger han.
Lagtinget måste fatta beslut hurdan ”klimatfärja” man vill ha på den rutten och anpassa färjfästet och rutten efter det.
Utredningen visar på flera saker man redan känner till, men den delen som är bäst enligt Christian Wikström, är elkartläggningen som gjorts i samarbete med Flexens.
I början av den här mandatperioden avbeställde landskapsregeringen en elhybridfärja som föregående landskapsregeringen beställt. Avbeställningen har resulterat i skadestånd på 60 miljoner euro.
I utredningen nämns elhybridfärjor som ett alternativ. Borde ni ha behållit den elhybridfärja som föregående landskapsregering hade beställt?
– Den skulle ha stått stilla eftersom det ännu inte finns en hamn för den, säger Christian Wikström.
Lagtinget debatterar meddelandet den 24 april.