I måndagens Ålandstidningen berättar bland andra stadens bildningschef, Mikael Rosbäck, om det ovanligt stora antalet nyinflyttade barn som har börjat i stadens skolor.

– Det måste röra sig om närmare 40 elever, säger han i artikeln.

Rektorerna i stadens alla skolor vittnar om samma fenomen och främst verkar de nyinflyttade komma från Sverige.

Men i Jomala är läget det motsatta, berättar utbildningschefen Mathias Eriksson.

– I Vikingaåsen har vi fem nyinflyttade elever från höstterminen och i Södersunda skola är det ingen ny elev, säger han.

I Kyrkby högstadieskola (KHS) började tre nya elever till höstterminen och siffrorna är lägre än de har varit tidigare år.

– Vissa år har det under sommaren kunnat komma uppemot 15 nya elever till skolorna.

Behov av flera klassrum för framtiden

I regel förorsakar fler elever inget problem rent utrymmesmässigt, men Mathias Eriksson säger att grupperna exempelvis i Vikingaåsens skolas två parallellklasser ibland kan överstiga 20 elever.

– Då kan det bli knepigt att få utrymmena att fungera. Det beror alltså på vilka årskurser de nya eleverna kommer till.

Var går smärtgränsen för hur många nya elever ni kan ta emot?

– Med hänvisning till det förra svaret är det svårt att säga något exakt elevantal. Men både Vikingaåsen och KHS är i behov av flera klassrum för att vi ska kunna ha en beredskap att också framöver ta emot nyinflyttade elever.

Olika läge i olika kommuner

Fenomenet verkar till största delen ha koncentrerat sig till Mariehamns skolor. Utbildningschefen för Norra Ålands utbildningsdistrikt, Cecilia Johansson, säger till Ålandstidningen att man inte heller där har märkt av någon tillrusning av elever.

– En eller annan ny elev har tillkommit, men i stort är elevantalet som vi förväntade oss, säger hon.

Hur är skolorna på norra Åland rustade för att ta emot ett större antal nya elever?

– Det skiljer sig lite från kommun till kommun. Finström har nog svårast att ta emot många nya, medan läget i Sund och Geta är ett helt annat.