I landsortskommunerna är behandlingstiden för bygglovsansökningar i genomsnitt cirka en månad, men enligt byggentreprenörer och husritare får man räkna med minst tre gånger så lång tid i Mariehamn.
Ålandstidningen har pratat med ett flertal aktörer inom byggbranschen. Fler av dem lyfter att Jomala, trots sin höga byggproduktion, har avsevärt kortare behandlingstider än Mariehamn. I Jomala byggdes 30 procent fler bostäder än i Mariehamn 2019, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå.
– Lämnar man in bygglovsansökan till exempelvis Jomala är kravet att handlingarna ska in tio dagar före byggnämndens möte. Efter mötet vet man direkt om bygglovet är beviljat eller inte. Handläggningstiderna i stan är helt annorlunda. Det är irriterande när man får ett jobb och det sedan tar så lång tid att komma i gång, säger Johan Aller, delägare i Elementbyggen.
Henrik Boman, vd för Komforthus, delar uppfattning.
– Det är svårt att boka och planera in jobben i Mariehamn. Först har man suttit tillsammans med en kund och jobbat fram en offert och sen kan det dröja flera månader. Under den tiden tappas mycket av det man kommit överens om, det är nästan som att starta upp projektet på nytt. Under månaderna som går hinner vi kanske sälja flera andra hus och då ändras förutsättningarna, säger han.
Tomterna i Mariehamn ligger oftast i planerade områden vilket gör att kravlistan är lång och att flera olika myndighetsinstanser är involverade och ska ge sitt godkännande. Det borde utarbetas ett mer smidigt system för detta, menar Henrik Boman.
– Efter det första godkännandet av byggnadskontoret ska handlingarna vidare till andra instanser, vid varje stopp får man räkna med besvärstider. Instanserna pratar inte riktigt med varandra heller, ärenden fastnar hos olika personer. Med dagens teknik borde det finnas ett system där man lämnar in handlingarna, allt borde kunna gå till en dropbox eller liknande där man kan hämta informationen i stället för att hålla på och skicka omkring papperna och ritningarna.
Prioriterar bort jobb i Mariehamn
Andra entreprenörer säger att det har gått så långt att de undviker att ta uppdrag i stan.
– Ingen vill bygga i Mariehamn. Man kan inte ge kunderna en tidtabell, det är helt omöjligt att säga när huset kommer att vara klart. I Jomala är attityden att invånarna ska kunna bygga, man söker efter lösningar. I Mariehamn tycks det tyvärr vara tvärtom. Den ena kommunen visar i handling att de vill att kommunen ska utvecklas, den andra kastar käppar i hjulen med båda händerna.
Ett bygglov måste uppfylla författningar som plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen, stadsplanen och byggnadsordningen. Men en företagare i branschen menar att det inte räcker i Mariehamn.
– Det öser in krav som baserar sig på eget tycke och smak och de kriterier som ställts i början av byggnationen kan ändras innan slutsynen. Stadsarkitekten kan komma med krav som inte byggnadsinspektören gör och tvärtom. Det kan inte vara så att enskilda mariehamnare hamnar i kläm på grund av personliga åsikter, säger personen och fortsätter:
– Det som är så synd är att det inte finns några konsekvenser för myndigheterna. Andra får ta hand om rubbet, det blir fler arbetstimmar, svårare och dyrare att bygga. Det är otacksamt och orättvist, om man traskar två steg över kommungränsen är det helt andra puckar. Om Mariehamn vill utvecklas borde man jobba för att minska trösklarna. Det behövs en smidigare bygglovsprocess och en enhetlig linje mellan stadsarkitektkontoret och byggnadsinspektionen.
Personalbrist
Leif Andersson, ledande byggnadsinspektör i Mariehamn, menar att staden har så annorlunda förutsättningar att det knappast går att göra jämförelser med andra kommuner.
Han håller inte med om kritiken som framförs och skriver i ett mejl:
”Orsaken till att behandlingstiden varierar mellan kommunerna är stadsplanerna. I Mariehamn finns fler och mer avancerade stadsplaner, en av byggnadsinspektionens främsta uppgifter är att tolka dem. Stadsplanerna är nödvändiga i tät bebyggelse men ökar behandlingstiden”.
Leif Andersson uppger också att man har haft personalbrist men nyligen rekryterat förstärkning.
”Åtgärder som tagits för att snabba på bygglovsprocessen är anställning av en ny byggnadsinspektör. Under perioden november till april var endast en person anställd för att behandla bygglov, samtidigt som byggnadsinspektionen ansvarar för rådgivning under telefontid och syner.”
Ålandstidningen följer upp kritiken i en kommande artikel.
Vad säger lagen?
Den som söker bygglov har i allmänhet rätt att få ett beslut inom tre månader från det att en komplett ansökan har lämnats in, enligt förvaltningslagens 5 kapitel, paragraf 20:
”Ett ärende som har inletts hos myndigheten skall behandlas utan ogrundat dröjsmål och såvitt möjligt upptas för avgörande inom tre månader från den dag då ärendet inleddes. För de ärenden som inte har upptagits till avgörande före utgången av denna tidsrymd, skall tjänstemannen eller annan som handlägger ärendet årligen uppgöra och tillställa myndigheten en redogörelse över varför ärendena inte upptagits i tid.
En myndighet skall på en parts begäran ge en uppskattning om när ett beslut kommer att fattas samt svara på förfrågningar om hur behandlingen framskrider”.
Magnus Sandberg, förbundsdirektör i Ålands kommunförbund:
– Formuleringen är mjuk, ”utan ogrundat dröjsmål” och ”såvitt möjligt”. Men lagen kan åberopas om behandlingen drar ut på tiden. Och om man inte har fått någon reaktion på sitt ärende så har man i alla fall rätt att få veta i vilken fas ett ärende befinner sig och när man kan vänta sig beslut eller besked.