Bara fyra ledamöter i lagtinget sade tydligt ja till en Föglötunnel på de premisser som den parlamentariska tunnelkommitténs slutbetänkande ritat upp. Det kunde man konstatera i Ålandstidningens enkät med ledamöterna som publicerades i tisdags. Kommitténs kalkyler räknar med en kostnad om 217 miljoner euro med projektets osäkerhetsfaktorer inräknade.

Fyra ja-röster skulle inte på långa vägar räcka för att uppfylla de premisser som infrastrukturminister Christian Wikström räknade upp i samma tidning. Han menade att om lagtinget inte kan omfatta att projektet med sina risker kan bli dyrt, finns det heller ingen mening med att spendera mer pengar på utredningar som kärnborrningar för att specificera kostnaden. Wikström sade också att han hoppades att landskapsregeringen (LR) redan i vår skulle kunna skicka ett meddelande till lagtinget om tunneln.

Behöver prata

Lantrådet menar att en del i de vitt skilda uppfattningarna om tunnelprojektet, också inom regeringspartierna, beror på att man ännu inte haft möjlighet att prata med varandra om frågan.

– Min bedömning är att vi första hand måste ha en fördjupad diskussion i landskapsregeringen. Det har vi inte haft ännu, det har varit inbokat vid ett eller två tillfällen men avförts. Vi behöver en diskussion så vi kan ta ställning gemensamt.

Veronica Thörnroos menar att ytterligare undersökningar av berggrunden är avgörande för att politikerna ska kunna ta ställning till projektet.

– Ju mer utredningar man gör desto säkrare blir man på vad de faktiska kostnaderna blir. Nu ligger kostnadsspannet ganska brett.

Borde borra

Undersökningarna kostar cirka tre miljoner enligt Christian Wikström. Hur mycket pengar ska man spendera på ett projekt som i dagsläget har så lågt stöd i lagtinget?

– Det är svårt att sätta det i euro och cent, men har man tagit det så här långt borde man göra provborrningarna för att få kostnadsbilden bekräftad. Det skulle minska på kostnadsspannet, säger hon.

Hur ser du på tidsplanen för projektets fortsättning?

– Den politiska diskussionen fortgår, men jag tror inte att lagtinget kommer att informeras förrän till hösten, säger Veronica Thörnroos.

Lagtingets vårsession tar slut om några veckor, och på den tiden finns ett antal lagar och förmodligen också en tilläggsbudget som måste klubbas. Därför kommer ett tunnelmeddelande först efter sommaren, enligt lantrådet. Men då hoppas hon att LR har tagit ställning inte bara till tunneln utan skärgårdstrafiken i stort.

– Vi måste presentera en helhetsplan som bygger på hållbarhetsprinciperna. Det handlar inte bara om ekonomi, utan också om sociala sammanhang för människorna som lever och bor där, om näringslivets förutsättningar. Och det är också en miljöfråga, är det rimligt att bygga en tunnel? Det måste man sätta mot trafiken som finns i dag.

Avgifter svår fråga

Christian Wikström vill också gärna se en debatt kring användaravgifter, att den som använder infrastruktursatsningarna betalar för dem. Veronica Thörnroos är mer försiktig än sin infrastrukturminister på det området.

– Det är en ganska stor fråga som man behöver resonera ganska mycket kring. Det kan leda till frågeställningar som om jag ska betala skatt för skolan trots att jag inte har barn eller för äldrevård trots att jag inte är släkt med någon som behöver det.

– Det är en ideologiskt större fråga och jag är tveksam om det är i den riktningen vi ska gå. Det kan på sikt leda till ett samhälle där människor med olika betalningsförmåga behandlas olika. Men jag är inte färdig i den tanken, den behöver tänkas mer på, säger lantrådet Veronica Thörnroos.