Det globala banksystemet har flera turbulenta veckor bakom sig sedan den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank (SVB) kollapsade för tre veckor sedan. Kort därpå tog amerikanska myndigheter kontroll över tillgångarna men händelserna utlöste en kedjereaktion. Nischbanken Signature Bank gick kort därpå omkull i en så kallad bankrusning.

Börsrasen har sedan dess spridit sig till andra delar av banksektorn, och förra veckan meddelade Schweiz centralbank att man ger krisande Credit Suisse, som redan har haft ekonomiskt svårt i flera år, en kreditgaranti på 54 miljarder dollar. Men garantierna var inte tillräckliga och under veckoslutet sydde myndigheterna ihop en affär som innebär att Schweiz största bank UBS tar över Credit Suisse.

Men hur har det som hänt i USA och Schweiz påverkat nordiska banker? Väldigt lite, enligt Peter Wiklöf.

– Jag skulle säga att för Ålandsbanken och för de flesta andra svenska och finländska banker har vardagen förändrats väldigt lite, med den lilla skillnaden att vi i dag naturligtvis följer vad som händer i USA och längre ner i Europa med mer noggrannhet.

Är förvånad

Bakgrunden till SVB:s problem var att banken placerat stora belopp i statsobligationer, och i takt med att de amerikanska räntorna stigit har priset på obligationerna rasat med stora förluster som följd.

– Jag måste säga att jag blev förvånad över hur banken var riggad. Ingen bank i Norden hade tillåtits vara uppbyggd på det där sättet. Dels eftersom det hör till normalt bankmannaskap, dels eftersom myndigheterna inte skulle tillåta det.

Flera nordiska bankers aktiekurser har under de senaste veckorna fallit tvåsiffrigt. Ålandsbankens aktie har emellertid inte påverkats av turbulensen.

– Bekymret för finansbranschen är att den bygger på ett fritt flöde av pengar och förtroende för systemet. Så när det här händer funderar alla andra över hur det påverkar en själv, och då tenderar saker att stanna upp vilket förstärker effekten.

Peter Wiklöf säger att förtroendet spelade stor roll också när finanskrisen 2008 utlöstes.

– Men den här gången agerade myndigheterna väldigt snabbt till skillnad från 2008.

USA har differentierade regelverk där stora banker regleras hårdare än mindre banker, SVB tillhörde de mindre reglerade bankerna. I Europa regleras såväl stora som små banker av samma regelverk. Regelverken har förändrat bankernas krav på buffertar av kapital och likviditet väsentligt sedan finanskrisen 2008.

– Det är helt andra regelverk. Ålandsbanken har i dag en 20 gånger större likviditetsreserv än vad banken hade när jag tillträdde i mars 2008.

AT1-obligationer

Vid sidan om turbulensen på börserna har också obligationsmarknaden, där många banker finansierar sig, tagit smäll av de senaste veckornas händelser. Orsaken är att Credit Suisses så kallade AT1-obligationer raderades ut helt och hållet när banken togs över av UBS. Ägarna till obligationerna förlorade 17 miljarder dollar över en natt samtidigt som Credit Suisses skulder minskade med motsvarande belopp.

En AT1-obligation, även kallad CoCo-obligation, är en typ av obligation som banker säljer när de vill låna pengar. Obligationerna erbjuder hög ränta till ägarna, men också stora risker. Hela poängen med AT1-obligationer är nämligen att värdet på obligationen omvandlas till stamaktier alternativt upphör helt om bankens egen kapitalbas sjunker under en viss nivå. AT1-obligationer skapades efter finanskrisen 2008 för att fungera som en stötdämpare vid kriser. Syftet är att överföra risk från stater och skattebetalare till obligationsinnehavare när banker i kris ska räddas.

Många förvånade

Men det som förvånade många när Credit Suisses AT1-obligationer raderades var att aktieägarna samtidigt fick dela på drygt tre miljarder euro – och att Credit Suisse primärkapitalrelation inte uppfyllde den definierade gränsen för när en AT1-obligation kan förklaras värdelös.

– Normalt finns en hackordning där aktieägarna tar den största smällen. AT1-obligationerna är utformade så att de ska ta stryk när det börjar gå dåligt. Men de ska fortfarande vara mindre riskfyllda än att vara aktieägare. Det som hände med Credit Suisse var precis tvärtom, säger Peter Wiklöf.

Det har i sin tur resulterat i att marknaden nu bedömer att AT1-obligationer är förknippade med högre risk än vad man tidigare trodde. Många obligationer har därför fallit betänkligt i värde på andrahandsmarknaden.

Å andra sidan gick Europeiska centralbanken (ECB), resolutionsmyndigheten Single Resolutions Board (SRB) och EU:s bankmyndighet EBA i måndags ut och kritiserade nedskrivningen av Credit Suisses AT1-obligationer. Samtidigt framhöll man att AT1-obligationer inom euroområdet även framöver kommer att få ta smällen först efter aktiekapitalet.

Betyder väldigt lite

För många nordiska banker är i dag obligationslånen en del av kapitalstrukturen. Exempelvis emitterade Swedbank nyligen AT1-obligationer till ett värde av 500 miljoner dollar i syfte ”att optimera kapitalstrukturen”. Även Ålandsbankens kapitalbas består av obligationslån som också kallas primärkapitaltillskott. För Ålandsbanken handlar det totalt om 29 miljoner euro med en ränta på 3,75 procent. Det kan jämföras med kärnprimärkapitalet, alltså aktiekapitalet samt innehållna vinstmedel, som uppgår till 233 miljoner euro.

– Vi har extremt lite AT1-obligationer. Egentligen betyder det här ingenting förutom att det är dyrare för den som vill ge ut obligationer i dag än vad det var för några veckor sedan, säger Peter Wiklöf.

Ålandsbankens kärnprimärkapitalrelation var vid årsskiftet 12 procent, vilket är 3,9 procentenheter över Finansinspektionens krav och det överstiger även klart bankens egna långsiktiga finansiella mål.

Under 2022 minskade dock bankens eget kärnprimärkapital, framför allt på grund av det återköpsprogram av egna aktier som genomfördes under året. Men enligt Peter Wiklöf finns det ingen anledning för vare sig Ålandsbanken eller andra nordiska banker att i dag förstärka det egna kapitalet – trots läget inom banksektorn.

– Det är absolut inget problem för nordiska banker, som hör till de bäst kapitaliserade i Europa och i världen – och som dessutom har den bästa lönsamheten. Det nordiska banksystemet mår bra och de nordiska bankerna kommer de närmaste veckorna att dela ut goda dividender.