Irja Adamczak är född i Koivisto utanför Viborg. När kriget började 1939 fick familjen snabbt ta sig från sitt hem.

– Vårt hus blev beskjutet och pappa sa att vi snabbt måste ner på golvet och krypa under bordet. Då var jag fem år gammal. Vi packade ihop oss i en släde och flydde till Helsingfors.

Familjen fick först bo på ett gästhem innan de fick en lägenhet. När Irja Adamczak skulle börja skolan minns hon den första dagen mycket väl.

– Det tog inte länge innan vi fick meddelande om att vi skulle skickas som krigsbarn till Sverige. Mamma sydde nya klänningar åt min syster och mig. Vi fick små resväskor innan vi åkte till Stockholm. Där blev vi först undersökta på sjukhus och sedan hämtade.

Hon berättar att det var cirka 70.000 finska barn som blev skickade till Sverige som krigsbarn. Irja Adamczak kom till Östersund tillsammans med sin syster.

– Vi hade tur för vi fick bo i samma hus. Det var två tanter som kom och tog oss i handen och sedan visade det sig att tanterna bodde i samma hus vilket var underbart för oss.

Irja Adamczak fick först gå i en barnträdgård för att lära sig svenska innan hon började skolan.

– Jag var nervös eftersom jag inte kunde så bra svenska men alla i klassen var väldigt vänliga och snälla emot mig.

När hon senare återvände till Finland hade hon glömt finskan och fick börja i Svenska flickskolan.

– Jag gick sex år där och sedan två år på Lärkulla som var en kristen skola. Där var jag storasyster till några konfirmander varav en bor på Åland.

Efter Lärkulla utbildade hon sig till sjuksköterska.

– Jag utbildade mig till barnmorska i Sverige och även till hälsosyster. Jag fick sedan arbete som hälsovårdare i Geta tack vare Maj-Lis Blom. Under tiden på Åland blev jag förälskad i landskapet och tänkte att jag en dag skulle bo här. Jag skaffade mig även en stuga i Geta som jag älskade.

Missionär i Tanzania och Liberia

När Irja Adamczak gick i Lärkulla väcktes tankarna på att bli missionär. Hon gick en missionärskurs i Helsingfors och skickades till London för att lära sig engelska.

– Där träffade jag Peter, min blivande man, som också ville bli missionär. Vi kunde båda ganska dålig engelska men vi knagglade oss fram. Han friade till mig i London och vi gifte oss 1966.

Irja Adamczaks make fick missionärsuppdrag i Tanzania medan Irja Adamczak fick uppdrag i Pakistan.

– Jag ville naturligtvis följa med Peter till Tanzania och så blev det. Vi var där i tio år. Jag startade en hälsovårdsklinik medan Peter var lärare i mekanik. Jag hade också en kvinnogrupp där jag lärde deltagarna att sticka. Garnet fick jag skickat till mig från Finland.

Under tiden i Tanzania föddes parets första dotter Kiki och hon hann på de åren lära sig fem olika språk.

– Jag lärde mig swahili men Kiki lärde sig också shambhala.

Familjen åkte tillbaka till Tyskland där de bodde ett år innan de fick missionsuppdrag i Liberia där de var i fem år. Under den tiden fick paret sin andra dotter Carola. Efter Liberia bosatte de sig i Tyskland.

Under tiden i Tyskland jobbade Irja Adamczak som hälsovårdare. Familjen tillbringade ledigheterna i stugan på Åland och reste en hel del.

– Min 70-årsdag firade vi på Hawaii.

När båda blev pensionärer flyttade de till Åland och huset i Godby i Finström som Irja Adamczak hittade när hon var på Åland på besök.

– Säljaren till huset ville att köpet skulle gå snabbt så jag hade inte lång tid att bestämma mig för om vi skulle köpa det. Peter sa ja efter att jag beskrivit huset och skickat några bilder och här bor vi nu och trivs jättebra.

På fritiden ägnar Irja Adamczak sig åt att måla, gå på vattengymnastik och delta i syföreningsverksamheten.

– Min första målning gjorde jag till min pappa 1952. Sedan har det bara fortsatt.