Jonas Laxåback har rätt att förhandla med staten för jordbrukare från 6.000 gårdar.
Han hoppas att familjejordbruken ska ha en framtid i Finland - men för högre inkomster krävs att jordbrukarna får bättre betalt för sina produkter.
JORDBRUK Jordbrukare bör få knappt 14 euro per arbetstimme och fem procent i avkastning på avsatt kapital. Det säger SLC:s nya verksamhetsledare Jonas Laxåback på en presskonferens i samband med hans Ålandsbesök tidigare i veckan.
Fast till 14 euro och fem procent är det ganska långt.
-Enligt lantbrukets forskningscentrals prognoser för lönsamhetsutvecklingen är inkomsten fem euro per arbetstimme och avkastningen två procent, säger han.
Stödordningarna används redan maximalt och stöden kommer inte att öka när den nya EU-programperioden inleds 2014, bedömer han.
-Jag kan inte säga om det blir mindre eller lika mycket stöd. Men knappast blir det mer 2014.
Nya metoder
Därmed återstår att höja inkomsterna från andra håll. Ända sedan 2003 har jordbrukspolitiken varit inriktad på att jordbrukarna ska få högre intäkter från marknaden än i dag.
-Jordbrukarna behöver få en större andel av marknadspriserna. Det finns potential att ta ut ett högre pris från marknaden utan att det påverkar konsumenten.
-Men tyvärr har stödens andel av intäkterna till och med stigit de senaste åren, säger Jonas Laxåback.
Det här försöker man råda bot på med olika metoder, förklarar han. Bland annat finns ett lagförslag i Finland som skulle tillåta branschorganisationer enligt europeisk modell. En sådan organisation kan exempelvis gälla branschen "mjölk", och inkludera alla som är inblandade i mjölkkedjan från producenten till handeln.
-Aktörerna förs samman för att diskutera strategiska val. Inte direkt prissättningen, men hur sektorn kan utvecklas och vilka problem som finns, säger Jonas Laxåback.
Marknadsinformation
Annat som är viktigt för att öka inkomsterna är att jordbrukarna får tillgång till relevant marknadsinformation, till exempel direkt från industrin.
-Det gäller att producera det som marknaden efterfrågar. Där har Ålands producentförbund en uppgift, säger Tage Eriksson, vd för Ålands producentförbund och en av de representanter för den åländska jordbruksnäringen som Jonas Laxåback träffat under sitt besök.
I Finland är det även aktuellt med så kallade producentorganisationer för exempelvis gemensamma upphandlingar.
-Det här är bland annat intressant för spannmål, säger Jonas Laxåback.
Jobbar för familjejordbruk
SLC:s linje är att det ska gå att livnära sig på så kallade familjejordbruk även under nästa programperiod.
-Vi jobbar för familjejordbruken och för att en familj ska kunna få en skälig utkomst från sitt jordbruk.
-Man måste inte ha 100 kor. Det kan räcka med 30 kor för att komma till samma levnadsstandard, säger Jonas Laxåback.
Han tycker att det är viktigt att Finland har en nationell jordbrukspolitik.
-Annars hamnar man i situationen att börja söka livsmedel från andra håll.
-Familjejordbrukens motsats är det man ser när länder som Kina och Saudiarabien köper eller arrenderar mark i u-länder för att trygga sin livsmedelsproduktion på sikt, säger Tage Eriksson.
Han anser att SLC är betydelsefullt för ÅPF, trots att Åland har egen lagstiftningsbehörighet i fråga om jordbruk.
-Kontakten är viktig, bland annat för att höra hur resonemangen går i Finland inför den nya programperioden.

Anna Jakobsson