Nu är det klart. Hammarudda i Jomala blir först kring Östersjön med att testa ett svenskt vågkraftverk. Planerna har funnits sedan 2010. Nu ska det bli av. Kraftverket är en försöksmodell, men ska drivas skarpt.
Det är framförallt den åländska vintern man vill åt.
TEKNIK Det finns redan ett antal skarpa vågkraftverk i drift i världen, men i stort sett alla har byggts på platser med stora våghöjder - platser med riktigt risigt väder med andra ord. I Östersjön ser vågorna annorlunda ut, menar Erland Strömstedt, forskare på Uppsala Universitet, och projektledare för försöksanläggningen på Åland.
- Vi har ett vågklimat i Östersjön som ger lägre vågor av en annan karaktär än på många andra platser i världen. Längs Norges kust är vågorna högre, och det kräver en större slaglängd på linjärgeneratorn på havsbottnen, säger han.
En mer flexibel lösning
Den anläggning som byggs på Åland ska dels vara anpassad för att få ut så mycket elström som möjligt vid lägre våghöjder, men samtidigt klara av högre vågor om det behövs. Och det är det forskningsprojektet vid Uppsala Universitet handlar om - att ta fram en mer flexibel lösning som passar på fler ställen.
- Vår teknik är skalbar. Men vi arbetar fortfarande med en boj på ytan som absorberar vågkraften hos varje inkommande våg - vi pratar om Watt per meter våglängd.
Redan testad
Tekniken i sig är redan testad på Västkusten i Sverige - utanför Lysekil. Det testet gick som förväntat.
- Nu vill vi dessutom testa hur våra bojar klarar vintern.
Och från Ålands håll står Ålands Teknikkluster redo att hjälpa till.
- Vi räknar med att få ut en boj, en bottengenerator före början av december. Sedan fortsätter mätningarna när det blir öppet vatten, och så kommer man att ta fram en annan boj inför nästa vinter. Under två vintrar ska vi se hur man på bästa sätt löser isproblemet. Och se om det blir lönsamt, säger Jan Grönstrand, verksamhetsledare för Ålands Teknikkluster.
Hur ska bojen klara stora ismassor?
- En metod är att man låter bojen gå ned under ytan, alltså antingen att man aktivt sänker den när isen lägger sig, eller att den trycks ned av isens tyngd.
En PR-grej
Vad tjänar Åland på att delta i det här projektet?
- I första han är det en PR-grej, men på sikt kan det här naturligtvis vara ett alternativ till vindkraften. Man hoppas att det här ska ge positiva resultat, att man klarar isvintrar och man ska kunna ha den här typen av grön elproduktion på sikt.
Försöket finansieras till 75 procent av EU. Resterande 25 procent delas av Sverige, Finland och Åland. Själva utrustningen till vågkraftverket tillverkas av företaget Seabased, en avknoppning från Uppsala Universitet.
Så fungerar vågkraftverket
* Vågkraftverket använder en teknik som kallas "point absorber". Det innebär att kraften från vågorna fångas upp i vertikal riktning, alltså upp och ned i förhållande till vågorna.
* Ett aggregat, alltså en generator och en boj, genererar 30.000 kWh per år, det motsvarar två normalstora villors elförbrukning. En vågkraftpark utanför Lysekil kommer, när den står klar, att ha 440 aggregat och kunna pumpa in 10 MW i elnätet.
* Bojen är sex meter i diameter. Om man ser den från land beror förstås på hur långt ut i havet aggregatet placeras. "Jag hoppas man kommer att kunna se den", säger Erland Strömstedt.

Ålandstidningen