Tanken var att Torbjörn Eliasson – ”Tobben” för nästan alla – skulle vikariera för Roger Nordlund (C) ett par månader i början av landskapsregeringens (LR) mandatperiod. Nordlund skulle operera knät, men operationen blev framflyttad och vikariatet förlängt.
Sedan bredde ett virus från Kina ut sig över världen och fick de finansministrar som inte redan hade gråa hår att snabbt utveckla sådana. För Torbjörn Eliasson innebar pandemin att vikariatet blev årslångt, och att han plötsligt stod inför den stora utmaningen att styra en redan före krisen svag åländsk ekonomi i helt okända vatten.
– I och med att coronan kom gick det inte att ändra sig, man måste fortsätta när man kommit in i det. Jag har nu gjort fyra tilläggsbudgetar och så den här budgeten, så nog har det varit intensivt, säger han i det numera sedvanliga videosamtalet.
Vi ”träffas” framför våra skärmar inför att ”Tobben” ska presentera landskapsregeringen Veronica Thörnroos (C) första riktiga budget. I budgetförslaget skriver LR att 2021 är ett av de svåraste budgetåren att förutse.
Hur ser du på det ekonomiska läget för landskapet i dag?
– Det är svårt att förutse. Utgiftssidan är lite lättare, kostnadsslagen fungerar ju som tidigare. Men inkomstsidan är det stora problemet. Ingen kan i dag säga hur det ser ut om ett år.
Vid årsskiftet byts systemet för självstyrelsens finansiering. Finlands finansministerium och Ålandsdelegationen har fastslagit förskottsbeloppen för avräkningsbeloppet (188,6 miljoner euro) och skatteavräkningen (79,6 miljoner). Finansminister Eliasson instämmer med den första siffran, men är mer tveksam till den andra.
– För avräkningsbeloppet räknar vi med att staten har koll. Men med tanke på vad som hänt blev man lite positivt överraskad över att staten räknar med så pass bra inkomster.
Den andra delen, skatteavräkningen, baseras i det nya systemet till stor del på hur skatteinbetalningarna på Åland ser ut. Det innebär att summan påverkas mycket av hur det åländska näringslivet mår.
– ÅD fastställde beloppet, men sedan räknade Åsub (Ålands statistik- och utredningsbyrå) fram 68,7 miljoner. Vi valde att tro på Åsubs siffra i budgeten, det vill säga drygt tio miljoner mindre. Vi vill ha en trygghet i budgeteringen, säger Torbjörn Eliasson.
Är du rädd för att de här intäktssiffrorna i budgeten kan bli ännu mindre?
– Nej, jag skulle inte säga så, men det finns alltid en osäkerhet i siffrorna. Om viruset igen sätter i gång trassel kommer nya budgetar från Finland som sänker nivåerna. 2020 har vi tappat över 30 miljoner euro.
Större intäkter än någonsin
Paradoxalt nog innebär de fastslagna nivåerna, tillsammans med en överlappande effekt när intäkter från det gamla finansieringssystemet släpar efter, att Åland under 2021 kommer ha intäkter som är större än någonsin tidigare. Detta trots den pågående coronakrisen.
Finansministern förekommer frågan från undertecknad.
– Och ändå blir det ett minus på nästan 20 miljoner på sista raden? Verksamhetsbidraget försämras med 15,5 miljoner euro, säger han.
Bland orsakerna räknar han upp, finns minskade verksamhetsintäkter (3,5 miljoner) varav övergången till medieskatt står för 2,3 miljoner. Personalkostnaderna ökar med 2,3 miljoner, köp av tjänster med 2,4 och de övriga verksamhetskostnaderna med 4,5 miljoner.
LR och Torbjörn Eliasson är tydliga med att man anser att det är fel att spara under det närmsta året då krisen fortfarande är djup och man inte vill att inbesparingar i den offentliga verksamheten ytterligare ska spä på det.
Men i ett läge där ni får mer pengar än någonsin, varför tar ni inte chansen till mer investeringar som sänker framtida driftskostnader?
– Vi har sammanlagt 36,7 miljoner euro i investeringar, ungefär som under ett normalår. Och det finns sådana som ska göra det lättare framöver. Det nya vårdinformationsprogrammet inom ÅHS är en sådan stor digital satsning som görs och ska göra sjukhuset effektivare. Även Ålandstrafikens digitalisering med nytt bokningssystem.
– Sedan vill vi investera i en ny linfärja som ska minska kostnaderna. Det blir en eldriven historia och meningen är att man också ska testa förarlös autonomdrift.
Måste skära ned
De överlappande effekterna av systemskiftet klingar av med start 2022 och då sjunker landskapets intäkter. I budgetförslaget säger därför LR att det offentliga samhällsuppdraget måste omdefinieras och ett mångårigt arbete ska inledas för att uppnå den omställningen.
– Vi har ett stort strukturellt underskott i budgeten. Det är inget nytt utan något man känt till länge. Man kan inte skylla det på någon enskild regering, men vi har 20–25 miljoner i det strukturella underskottet, säger Torbjörn Eliasson.
Redan efter nyår kommer samtliga regeringens ministrar att inleda ett arbete med att granska lagstiftning och verksamheter och söka effektiviseringsåtgärder inom sina områden.
– Vi ska åtgärda det strukturella underskottet och vill sätta i gång direkt nästa år för att förbereda en större reform till 2022. Vi tror alla i regeringen att det kommer att behövas ett rätt omfattande förslag för det är svårt att tro att inkomsterna kommer att öka.
– Kan man inte öka inkomsterna måste man minska utgifterna, säger finansministern.
Lån på 77 miljoner
Ett av problemen med landskapets ekonomi är att likviditeten försämrats kraftigt under året, inte minst efter de insatser som gjorts för att lindra effekterna av coronakrisen. I budgetförslaget anhåller LR om en lånefullmakt på 77 miljoner euro för nästa år, 17 miljoner mer än den fullmakt man fick från lagtinget tidigare i höst.
Kommer 77 miljoner att räcka?
– Det tror jag. Det är inget självändamål att låna pengar, snarare tvärtom. Men som det ser ut efter den fjärde tilläggsbudgeten är risken stor att vi måste låna pengar det här året redan, säger han men utesluter inte att ytterligare lån måste tas under budgetåret 2022.
Att landskapet för första gången skulle ta lån, och dessutom till driften, har varit en känslig fråga. Men Torbjörn Eliasson säger att han inte tvekar.
– Jag skäms inte för att bli den första åländska finansministern som upptar lån, jag tycker det är en naturlig sak eftersom vi har ansvaret att hantera Ålands offentliga ekonomi, löner, barnbidrag, landskapsandelar och allt vad det är, säger han.
– Det är det åländska folkets trygghet, då finns inget alternativ om pengarna tar slut.
Fattig ger fattig
Samtidigt som landskapets ekonomi är bräcklig rapporterar också kommunerna stora underskott.
Hur ska den kommunala servicen garanteras de kommande åren?
– Det man måste komma ihåg är att både landskapet och kommunerna är hårt ansatta, det är ingen som är rik. Den ena fattiga måste ge till den andra, kan man säga.
– Landskapsandelarna är en en del, där vi sagt att vi ska ge full kompensation för de nya utgifter som de nya socialvårdslagarna och barnomsorgs- och grundskolelagen åsamkar.
– Sedan ökade vi grundavdraget, där kompenserar vi kommunerna fullt ut. Alla människor får lite mer i plånboken, och kommunerna drabbas inte. Vi räknar med att vi kommer emot med ungefär 4,5 miljoner euro. Men jag vet att de säkert vill och behöver ha mer. 
Finansministern utesluter inte att kommunerna måste låna precis som landskapet, men påpekar att kommunerna har ett verktyg som landskapet inte har.
– Man måste komma ihåg att kommunerna faktiskt kan höja skatten. Det kan de, men vi har inte det instrumentet.
Torbjörn Eliasson öppnar också för att LR kan behöva ta en aktiv roll när det gäller finansieringen av Kommunernas socialtjänst från årsskiftet.
Största stålbadet
LR:s skrivning om att 2021 är ett svårspått år är säkert korrekt, men samtidigt tycks alltt fler kurvor peka nedåt.
Kommer Åland behöva gå igenom ett stålbad?
– Det tror jag, men det är vi inte ensamma om utan hela landet måste nog genom ett stålbad. Det som är extra jobbigt för oss är att det råder stor osäkerhet kring de näringar som är viktigast för oss. 
– Vi har varit med om stålbad tidigare, på nittiotalet och 2008. Men den här krisen är nog segare och tuffare och helt oförutsägbar när man inte vet hur länge pandemin finns kvar. Det kan vara det största stålbadet på länge som vi måste igenom.
Om regeringsblockets planer håller kommer Torbjörn Eliasson inte behöva hålla i rodret för landskapsskutan genom stålbadet. I stället ska vikarien lämna över till Roger Nordlund runt årsskiftet, ungefär tio månader efter plan.
Ångrar du att du sa ja till Veronica Thörnroos när hon frågade om du kunde hoppa in ett par månader?
– Nej, man är en erfarenhet rikare. Jag har jobbat med mycket under min karriär och det har varit jobbigt på andra platser också. Men efteråt har jag alltid tyckt att jag inte hade velat vara utan erfarenheten, säger Torbjörn Eliasson.
 
» Fakta/Landskapets intäkter de fem senaste åren2017: 266.412.9122018: 274.589.1052019: 264.026.1222020: 241.790.558*2021: 279.767.000** 2020 och 2021 är förhandsberäkningar från Ålandsdelegationen och Finansministeriet

Jonas Bladh