Viking Line har skrivit ett eget remissvar till svenska regeringen. Man anser att det inte finns skäl att förlänga den aktuella förordningen och man avstyrker förslaget, med flera olika motiveringar.

Viking Line har även tidigare gjort id-kontroller i hamnarna, men det har skett antingen slumpmässigt eller när man haft någon misstanke eller andra skäl till det, enligt säkerhetschef Dan Roberts.

– Vi har reglerat själva hur vi kontrollerar och enligt hur vi ser att det finns behov att kontrollera. Vi har inte alltid kontrollerat varenda resenär på varenda avgång alla dagar, vilket den nya förordningen innebär att vi måste göra. Nu försöker vi följa den, men det finns operativa utmaningar med det här.

Den stora utmaningen med kravet som infördes i våras är att terminalerna inte är byggda för omfattande id-kontroller. Det samma gäller bilplanerna.

– Det är ganska svårt att göra id-kontroller där, säger Dan Roberts.

Kontrollkravet infördes sannolikt på grund av kriget i Ukraina och den flyktingvåg som uppstod. Men det har inte varit många flyktingar på Viking Lines Sverigetrafik.

– Det är i dagens läge främst finska och svenska medborgare som reser.

”Svensk myndighetsuppgift”

Viking Line är också av samma åsikt som Svensk Sjöfart vad gäller kontrollernas egentliga karaktär. Det handlar snarare om gränskontroller än om sjösäkerhet. Därför borde reglerna inte införas i en fartygssäkerhetsförordning.

– Många känner som vi, att vi utför en svensk myndighetsuppgift.

Nu föreslås att kontrollerna inte ska behöva göras i svenska hamnar. Förstärks den känslan i ett sådant läge?

– Kontrollerna måste då fortsätta i Mariehamn, Åbo och Helsingfors. Det ger en känsla av att vi gör en svensk myndighetskontroll på finsk mark.

Så ni vill återgå till det som var tidigare, det vill säga frivilliga id-kontroller så länge som det inte finns skäl att misstänka oriktiga uppgifter?

– Ja, så är det.

Viking Line har sedan tidigare en ganska rigorös passagerarregistrering, säger Dan Roberts.

– Vi har alltid kontrollerat passagerares identitet på ett systematiskt sätt då vi själva ansett att det finns skäl till det sett ur vårt perspektiv, precis såsom fartygssäkerhetsförordningen stipulerade förut.

– Man kan inte resa inkognito.

Har era kostnader ökat till följd av kontrollkravet?

– De har ökat, men det är svårt att utvärdera dem. Men en dag i juli behöver vi sammantaget för alla avgångar kontrollera identiteten på 7.000–8.000 människor. Den tiden kunde läggas på mer behövligt arbete. Tittar man på till exempel Glorys avgång på morgonen handlar det om cirka 2.500 passagerare. De flesta kommer till terminalen en timme innan fartygen ska avgå. Att kontrollera alla är utmanande, men vi gör det nu.

”Hanterbart”

Enligt Tomas Karlsson, vd för Eckerölinjen Ab, var det nya kravet som ledde till att man införde kontroll av identitetshandlingar tidigare i år. För Eckerölinjen är dock det merarbetet hanterbart. Detsamma gäller för kostnaderna.

Dessutom planerar man att fortsätta med kontrollerna även om kravet lyfts bort.

– Vi behåller det. Det är ingen stor utmaning att få svenska gäster att visa id-handlingar när de ska till Åland. Det är naturligt för dem. Det är kanske snarare ålänningarna som inte förstår varför de plötsligt måste visa id-kort.

Vissa skäller till och med på personalen i hamnen på grund av detta. Det tycker inte Tomas Karlsson att man ska göra.

– Om man ser långsiktigt på det här tror jag att det är ganska självklart att man ska visa vem man är när man reser. Samhället har förändrats i den riktningen.

– Om vi tar bort kontrollen och sedan måste införa den igen blir det en utmaning att förklara det. För enkelhetens och tydlighetens skull tror jag att det är bra att vi behåller det.

Han säger ändå att det är viktigt för rederiet att Svensk Sjöfart driver den här typen av frågor.

– När man jämför med andra branscher kan man ifrågasätta varför det ska vara så hårda regler för rederier, säger Tomas Karlsson.