En kastlina tog förra måndagen tag om Benjamin Rosténs ben. Där låg han i det kalla vattnet, bara några meter från ms Rosellas propellrar.
- Det enda jag tänkte var att hitta stegen och komma upp, säger han.
OLYCKA Hamnövervakare Benjamin Rostén, 19 år, ligger på kirurgiska avdelningen och spelar spel på datorn samtidigt som han slötittar på tv. Farmor har varit på besök med kaffe och muffins.
- Mamma, mormor, farmor och flickvännen tar hand om mej. Det enda jag saknar är internet, säger han och ler.
I tisdags opererades det högra benet för fjärde gången. Åtminstone två operationer av musklerna kring vaden återstår.
- Alla operationer har gått över förväntan. Läkaren är inte nöjd innan benet är i skick för elitfotboll, säger han.
Tänkte tre saker
Det var förra måndagen klockan 16 när ms Rosella la ut från kajen som olyckan skedde. Benjamin, som bara jobbat en månad i hamnen, stod vid kanten och hade metallräcket mellan sig och vattnet. Då spänner kastlinan åt runt benet.
- Öglan blev som ett strypgrepp runt foten och jag stred emot. Jag har inte riktigt hela uppfattningen, men den släppte nog på väg mot vattnet.
Han tänkte tre saker på väg ner mot det kalla vattnet:
- Satan det här händer inte. Helvete, jag ska ju flytta snart och vattnet är nog jätteströmt.
Befälhavaren på Rosella agerade snabbt när han hörde "man överbord" och stannade motorerna. Då var Benjamin bara två fyra meter från fartyget och de snurrande propellrarna.
- Jag hade tur som inte slog i huvudet på vägen ner. Fötterna kom före, sedan ryggen, säger han.
Chockade kollegor
Adrenalinet pumpade och Benjamin hann aldrig reagera på det kalla vattnet.
- Sjuksköterskorna säger att det är tur att jag låg en stund i vattnet. Det blev som ett ispack på skadan.
Han visste var närmaste stege fanns och det enda han tänkte på var att ta sig från strömmarna. Under två minuter låg han i det kalla vattnet.
Kollegorna såg hur en blöt Benjamin kom upp ur vattnet utan att stödja på ena benet.
- De var chockade. Men agerade snabbt och skjutsade mej till akuten.
Nöjd med vården
När kastlinan greppade tag om nedre delen av Benjamins ben så åkte allt blod ner och musklerna fick inget syre.
- Det gick snabbt och effektivt på sjukhuset. Sjuksköterskorna och läkarna har varit underbara. En stor kram till dem, säger han.
Det är dags för lunch. Leverlåda, lingonsylt och ett glas mjölk kommer in. Nu väntar minst fyra månaders sjukskrivning. Sedan ska han tillbaka till jobbet.
- Muskeln som går till stortån och foten har inte läkt helt ännu. Men det blir mycket rehabilitering.

Ålandstidningen