Att ha posten som lantråd innebär att man har det största ansvaret för helheten, och samtidigt ska fungera som en lagledare.
– Det största behovet är inte att skina, utan politiken ska tala för sig själv. Lantrådet behöver ha en grundläggande kunskap inom alla områden. Man ska stötta och bistå, för det är onekligen så att man får massiv kritik emellanåt. Alla gör misstag och då ska lantrådet finnas där som stöd för ministrarna, säger Katrin Sjögren.
Det är tredje gången i landskapsregeringen och andra gången som lantråd för Katrin Sjögren.
– Jag är nyfiken på ett positivt sätt och det tror jag att är en orsak till att jag fortfarande tycker det är roligt med politik.
Varför ville Liberalerna ha lantrådsposten?
– Den politiska traditionen är att det största partiet tar posten. Vi vill inte heller ducka ansvaret, men det är klart att om någon annan post varit väldig intressant kunde vi ha diskuterat det. Men man har ett speciellt ansvar som partiledare för det största partiet.
Katrin Sjögren var lantråd under mandatperioden 2015–2019 och sedan dess har förutsättningarna förändrats.
– För det första har jag lärt mig saker. Då hade vi en väldigt stark reformiver som sedan nästa landskapsregeringen drog tillbaka. Jag har funderat hur det blev så.
Det är också något man diskuterat under arbetet med regeringsprogrammet.
– Det finns mycket att göra och vi behöver titta på framkomliga vägar.
En annan stor skillnad är att världen förändrats dramatiskt under de gångna åtta åren.
– Det är till många delar negativt globalt sett med miljö- och säkerhetsfrågor och samhällsklimatet.
Moderna lagar
Åland har ett stort behov av att ta itu med det som Katrin Sjögren kallar den praktiska självstyrelsen, det vill säga där Åland redan har behörighet och ansvar.
– Det är kommunstrukturen och hela den offentliga ekonomin, digitaliseringen, energiområdet, vattenförsörjningen och skärgårdstrafiken. Den praktiska självstyrelsen har fått för lite uppmärksamhet. Vi har otaliga lagar som är omoderna.
Även Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) har behov av reformer, nya lokaler och en tryggad tillgång till personal.
– Det är ett massivt politiskt jobb och vi hinner inte med allt, men det vi gör ska lägga grunden för kommande landskapsregeringar.
Vilka frågor i regeringsprogrammet tar ni tag i först?
– Jag har bara varit i tjänst en kort tid, men vi ska ta fram planer och prioriteringslistor. Vi måste också vara medvetna om att nya saker seglar upp och att det kommer nya direktiv från EU att förhålla sig till.
Den nya landskapsregeringen är lite försiktigare med ambitionerna, säger Katrin Sjögren.
– Det är en fördel att jag varit lantråd tidigare och det kan vara en fördel att det inte bara är jag som suttit i landskapsregeringen förut. Camilla, Mats och Annika (infrastrukturminister Camilla Gunell (S), finansminister Mats Perämaa (Lib) och vice lantråd Annika Hambrudd (C), reds anm.) har också erfarenhet, samtidigt som det är viktigt med helt nya krafter.
Ni har lagt fram stora sparkrav, hur bestämd kommer du att vara som lantråd att de hålls?
– Vi måste komma ihåg att vi har skrivit regeringsprogrammet gemensamt, förra regeringen tog fram ett finanspolitiskt ramverk och politiken ska förverkligas utifrån det.
Kontakter till Finland
En viktig fråga som ligger på lantrådets bord är revideringen av självstyrelselagen. Katrin Sjögren säger att man måste utgå från att projektet ros i hamn, men hon kan inte säga hur.
– Om det skulle finnas en patentlösning, skulle den vara gjord. Men det ligger i både Finlands och Ålands intresse att det inte ska hålla på och nöta på.
I kontakten till Finland ingår också frågan om en parlamentsplats för Åland.
– Engagemanget är lite böljande, det uppstår när det finns möjlighet och tillfälle att lyfta frågan. Men det är otroligt frustrerande och om man ser på saldot hur vi kommit framåt i frågan är det ett sorgligt saldo. Jag tycker att Finland ska fundera på att vi gemensamt behöver komma framåt i flera frågor.
Personalen viktig
Katrin Sjögren har ansvaret för personalfrågor inom förvaltningen. Arbetsklimatet har diskuterats i offentligheten bland annat efter att en personalenkät visade att endast 14 procent av personalen skulle rekommendera landskapsförvaltningen som arbetsplats.
– Om lagtinget är självstyrelsens hjärta är landskapsregeringen ryggraden, det är här den praktiska självstyrelsen tillämpas och det är extremt viktigt att personalen mår bra. Det är därför jag vill ha personalansvaret. Det är oacceptabelt att bara 14 procent rekommenderar landskapsregeringen som arbetsplats. Jag har inte svar nu vad vi ska göra, men vi måste ha en plan. Hela landskapsförvaltningen är en del av Ålands högkvalitativa arbetsplatser, och en del av att göra Åland attraktivt att flytta till, eller att återvända till.
Fem frågor till ministern
1. Tre vanligaste efternamnen på Åland?
Svar: Mattsson, Karlsson och Eriksson.
Rätt svar: Karlsson, Eriksson och Mattsson.
2. Hur många invånare hade Åland i oktober 2023?
Svar; 30.289
Rätt svar: 30.512
3. Hur många årsverken har landskapets förvaltning och underställda myndigheter under 2023?
Svar: 1.589
Rätt svar: 1.761
4. Vad heter Färöarnas regeringschef?
Svar: Aksel Johannesen
Rätt svar: Aksel Vilhelmson Johannesen (lagman)
5. Hur länge ska spannmålen i Finlands beredskapslager räcka?
Svar: Tre månader.
Rätt svar: Ett halvt år.