Ålands handikappförbund har lämnat in klagomål till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) om Kommunernas socialtjänsts (KST) hantering av arbetsavtalen vid Fixtjänst.

I gårdagens Ålandstidning redogjordes för ÅMHM:s utlåtande. ÅMHM ansåg att det brister i hur KST sköter arbetsavtalen, främst att avtalen inte förnyas i tid och att inte kontakten till klienterna fungerat.

I ett skriftligt svar till Ålandstidningen svarar KST:s förbundsdirektör Katarina Dahlman att klagomålet inte är ogrundat.

– Det har varit långa handläggningstider och gles klientkontakt för de klienter som har sin sysselsättning på Fixtjänst. Däremot har klienterna på Fixtjänst inte blivit utan service under tiden.

KST har fört en dialog med Fixtjänst och kunnat förlänga avtalen muntligt tills en socialarbetare haft tid för en bedömning och fatta ett nytt beslut.

Förnyas inte automatiskt

Katarina Dahlman skriver också att man från handikappförbundets sida förväntat sig att avtalen ska förnyas automatiskt, medan man från KST:s sida behövt söka information om grunderna och målsättningen för avtalen. Innan det är gjort kan man inte göra en lagenlig och riktig bedömning menar hon.

Socialarbetarna och -handledarna inom KST har en stor arbetsbelastning, enligt Katarina Dahlman, och har behövt prioritera klienter med brådskande behov av vård samt dem som inte har någon service.

– Eftersom de klienter som redan har en pågående service på Fixtjänst har kunnat säkra sin fortsatta service i väntan på klientkontakt och bedömning har de tyvärr blivit de som fått vänta på att träffa socialarbetaren och få ett nytt skriftligt beslut. De har dock inte förlorat sin service under tiden, skriver Katarina Dahlman.

Resursbrist

KST för en ständig diskussion, enligt Katarina Dahlman, om hur man ska förkorta handläggningstiderna och om resurser för att förbättra servicen. Det behövs mer personal för att hinna med.

– Det finns socialarbetare inom KST som har över 100 klienter och det är för mycket nu inledningsvis, det vill säga innan alla bedömningar gjorts och det finns uppdaterade klientplaner.

Felaktig ersättning

Handikappförbundets ordförande Henrik Lagerberg säger till Ålandstidningen att KST ändrat avtalslön till flitpeng för en del klienter, vilket lett till att vissa av Fixtjänsts arbetstagare måste söka utkomststöd.

Katarina Dahlman svarar att KST inte ger flitpeng i stället för avtalsenlig lön och att man inte ändrat något pågående avtal utan gjort en bedömning när en ny ansökan lämnats in.

För att få avtalslön ska det finnas en målsättning att personen med stöd och hjälp ska kunna ta sig vidare till den allmänna arbetsmarknaden. Flitpengen däremot riktar sig till personer som har en pension som grundinkomst.

– För dessa individer är sysselsättning lika viktigt men insatsen riktas inte mot att ta sig ut på allmänna arbetsmarknaden utan att ha en meningsfull sysselsättning med anpassade arbetsuppgifter. Olyckligtvis har vissa kommuner tolkat lagen på ett annat sätt så att vissa individer har haft både pension och lön samt anpassade arbetsuppgifter utan riktade insatser för att komma ut i arbetslivet, skriver Katarina Dahlman.